Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Femte häftet
- Falu koppargrufva förr och nu. Af P. O. Welander. Med 6 bilder
- Falu grufvas upptäckt och första bearbetande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FALU GRUFVAS UPPTÄCKT OCH FÖRSTA
BEARBETANDE.
Huru Falu grufva blef funnen, vet
man icke med historisk visshet. Men
vid gränsen för den af historien upplysta
tiden vidtager folksägnernas trolska
skimmer. Och så här lyder sagan om Falu
grufvas upptäckt: Långt, långt tillbaka
i tiden var det berg, hvari grufvan nu
är bruten, skogklädt och hette
Tiskasjöberg, och på eller strax nedanför berget
hade Torsångsboarne ett litet fäboställe.
En afton satt vallkullan på en stubbe
på Tiskasjöberget och lockade tillhopa
sin hjord med samma klara, vemodiga
toner, som än i dag utmärka våra
säterflickor. Så småningom samlades alla
med undantag af en gammal bock, som
dröjde kvar uppe på berget och af
okynne eller lek sparkade och stångade i
marken. Då han till slut kom ned till
fäbovallen, skeno hans hufvud och bröst
som af guld i aftonsolen. Detta väckte
uppmärksamhet pä sätern och gaf
anledning till undersökningar, då man snart
fann, att bocken under mossa och ris
sparkat upp en röd, ovanlig jord och
därvid blottat en guldglänsande vacker
malm. Vidare undersökningar gåfvo snart
visshet om ett rikt malmstreck. Bocken
hade omedvetet öppnat dörren på glänt
till kopparkungens rika skattkammare,
och idoge bergsmän voro ej sene att slå
upp den på vid gafvel.
Men vid hvilken tid lefde då denne
märklige bock, Sveriges störste
upptäckare, eller med andra ord när blef
Falu grufva upptäckt? Svaret härpå är
åter att finna inom en tid, dit historiens
ljus ej når.
Om Falu grufvas ålder finnas också
många fantastiska berättelser. Så
berättar en, att hon var funnen långt fore
vår kristna tidräkning, och att det var
från det gamla Tiskasjöberget som
konung Salomo hämtade koppar till
Jerusalems tempel. Dylika historier hafva
naturligtvis sitt enda upphof i författarnes
lifliga fantasi.
Den äldsta hittills kända historiska
urkund, som talar om Falu grufva, är af
den 16 juni år 1288. Denna urkund är
ett bytesbref, utfärdadt af biskop Peter
Elofsson i Västerås, hvari han gifver en
sin släktinge några fastigheter i
Västmanland i stället för den åttondedel i
Tiskasjöberget, som han förut innehaft.
Således 1288 var brytningen i full gäng
vid Falu grufva. Men man har också
skäl anse som sannolikt, att år 1218
fanns icke Falu grufva. Detta år
vistades nämligen i Sverige den kände
isländske lagmannen Snorre Sturlasson för
att samla material till sin nordiska
historia. På grund af bergverkens stora
betydelse denna tid skulle han helt visst
icke hafva uraktlåtit att omnämna, ifall
dylika funnits i Sverige; men icke ett
ord står att läsa därom i hans historia.
Om också icke därmed en möjlighet är
utesluten för att grufvan kunnat
bearbetas före Sturlassons besök, fast så
obetydligt, att det undgått hans
uppmärksamhet, måste det dock anses som
sannolikt, att den började brytas först efter
1218. Men då brytningen redan 1288
synes varit ganska betydande, torde
grufvans bearbetande börjat strax efter 1218.
De historiska uppgifterna om Falu
grufva under hennes tidigaste tillvaro
äro, som man kan förstå, mycket
sparsamma. Hvad som först är ägnadt att
tilldraga sig vår uppmärksamhet är, att
grufvans förste ägare och brukare synes
varit biskopsstolen i Västerås och
inflyttade tyskar. Anledningen härtill är ock
lätt att finna, då man betänker, under
hvilken tidsperiod af vårt lands historia
upptäckten af grufvan skedde. Sveriges
allmoge var vid denna tid halfvild och
rå och dessutom i saknad af de förlag,
som fordrades för drifvande af en så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Oct 17 23:49:27 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1899/0256.html
