Ord och Bild / Åttonde årgången. 1899 / 229 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Falu koppargrufva förr och nu. Af P. O. Welander. Med 6 bilder - Falu grufvas upptäckt och första bearbetande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att på förmånliga villkor skaffa sig fast
fot på åtskilliga ställen i Europa,
särskildt inom de norra staterna, och bland
annat äfven egen domstol, som fallet var
t. ex. i Novgorod. Det är därför icke
oväntadt att få se samma förmån
beviljad i Sverige. De hade dessutom
redan på 1100-talet skaffat sig betydliga
handelsfriheter i vårt land, och enligt
Birger Jarls traktat af år 1250 eller 51
fingo de rättighet att under skydd af
svensk lag och medborgarerätt förvärfva
hus och egendom hvar som helst i
landet. Lybeckarne hade äfven slagit sig
ned i Stockholm, och ehuru de omsider
sammansmälte med landets öfriga
innebyggare, hade de dock länge samband
med hvarandra, och långt fram i tiden
kallade Stockholms borgare och
Kopparbergets brukare hvarandra för »edhsworne
bröder».

FALU KOPPARGRUFVA. Ur E. Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna.

Allmogen synes bidragit till
grufdriften mest genom dagsverksarbete nere
i grufvan och tillhandahållande af ved
och kol. Bergets brytande skedde
genom eldning, då sprickor bildades i
berget, som gjorde det möjligt för
arbetarne att bryta loss större eller
mindre malmstycken. Det är att märka,
att detta långsamma brytningssätt
användes ända långt in i vårt
århundrade, ehuru från 1730-talet
krutsprängning så småningom kom i allmänt bruk.

Sedan malmen genom bränning i
särskilda rostgropar befriats från en del
svafvel, nedsmältes kopparen i de s. k.
kopparhyttorna, som voro att likna vid
mycket primitiva masugnar. »Bälgorna»,
som åstadkommo den erforderliga
blästern, drefvos genom vattenkraft,
hvarför ock dessa kopparhyttor alltid
förlades till någon bäck eller å, hvilket de
gamla slaggvarpen rundt omkring Falun
tydligen visa. Kopparens försäljning till
utlandet skedde antagligen under denna
tid genom köpmännen i Stockholm.

Redan nu kan man se, hvilken
betydande inkomst afraden var för kronan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>