Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Falu koppargrufva förr och nu. Af P. O. Welander. Med 6 bilder - Kopparbergets politiska storhetstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbehöll sig kronan försäljningen af all
koppar från grufvan år 1580. Detta
synes dock icke hafva tillskyndat kronan
några fördelar, ty redan 1587 lämnades
bergsmännen tillstånd att själfva försälja
sin koppar. Vi skola se, att kronan
fråntager bergsmännen denna rättighet
äfven på 1600-talet, men med samma
resultat.
Med hvilka jättesteg nu grufdriften
gick framåt under slutet af 1500- och
början af 1600-talet, framgår af följande
siffror. Vid slutet af Gustaf I:s regering
funnos 20 par med 320 fjärdeparter.
Under de första åren af Karl IX:s regering
äro paren ökade till 30, 1607 till 65
och 1609 till 67 par. Slutligen 1616
är grufvan delad i 75 par eller 1200
fjärdeparter, och därvid förblef
fjärdeparternas antal ända tills in i vårt
århundrade, då äganderätten ombildats.
Vidare må antecknas, att 1542 utgjorde
afraden 17 lispund på hvar fjärding. År
1603 ökades afraden till 1 skeppund för
hvarje par och snart därefter till 2
skeppund för hvarje par och 10 lispund
för hvar fjärdepart. 1607 stadgades, att
förutom afraden skulle bergsmännen
erlägga för hvart tjugonde skeppund
tillverkad koppar 1 skeppund till kronan, och
för hvart hundrade skeppund skulle de
erlägga 8 skeppund till underhållande af
grufvans konstbyggnader. Snart är
afraden 4 skeppund pr helfjärding. Kronan,
som själf drifvit bergsbruk till år 1620,
upplät då sin andel till några bergsmän
mot vanlig afradsutgift.
År 1612 och 1621 utfärdade Gustaf
Adolf mycket noggranna föreskrifter för
bergsmännen, hvarigenom man får en
inblick i dithörande förhållanden denna
tid. Hvad först administrationen
vidkommer, så synes bergsfogden nu icke
hafva sin forna betydelse, utan han
nämnes alltid tillsammans med
bergmästaren, skrifvarne och sexmännen. Högste
styresmannen är bergmästaren, som höll
grufveting med de 24 äldste som rättens
bisittare. För öfrigt skulle bergmästaren,
grufskrifvaren, sexmännen och
bergsfogden hafva närmaste uppsikten vid
grufvan och besluta i dithörande frågor. Och
att det icke gick an att i onödan
klandra hvad dessa män gjorde, framgår af
Gustaf Adolfs grufveartiklar, där det
heter, att »om de skola rätta andra,
måste de fördenskull blifva osnubbade», och
den, som besvärade dem med »onyttiga
ord», skulle böta 40 marker. Hvarje
bergsman, som icke erlade sin afrad på
den bestämda S. Tome dag, »skulle strax
utsättas af grufvorna och mista sitt
bergsfrälse under nästa fränder». Kronan
utfordrade afraden af hela parlaget, sedan
fingo delägarne sinsemellan fördela
afgiften. Stöld och oordningar, som
synas varit ganska vanliga, straffades strängt,
ty så lyder en punkt i Gustaf Adolfs
förordning: »Stjäl någon malm af annans
bod, bryter dörr, vägg eller tak, böte 80
marker och löpe 4 resor gatlopp». Mot
lönkrögeri är en annan punkt riktad, så
lydande: »Ther man ock någon
finnandes varder uti de små stugor kringom
grufvan, som säljer öl eller brännvin, skola
strax omkull rifvas; ty för deras skull
(thet Gud nådeligen afvärje) kan mycken
olycka uppkomma.»
I den s. k. bergslagsboken skulle en
del anteckningar om grufdriften göras.
Hvarje lös arbetare skulle låta inskrifva
sig i denna bok och deltaga i arbetet
vid grufvan, vid äfventyr att han skulle
»strax skrifvas till knekt». Paren
arbetade i roterummen turvis, och för att
allt skulle »skickligen tillgå», skulle i
bergslagsboken införas den ordning,
paren skulle iakttaga vid arbetet och den
bestämda tid, på hvilken de skulle börja
sitt arbete.
År 1622 inrättades det s. k. kopparkompaniet,
hvilket fick uteslutande rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
