Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjätte häftet
- Falu koppargrufva förr och nu. Af P. O. Welander. Med 9 bilder (Forts. och slut)
- Falu koppargrufva och myntningen i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
DROTTNING KRISTINAS 1 ÖRE 1646. DEN ÄLDSTA I AVESTA SLAGNA MYNTTYP.
Efter E. Brenners Thesaurus nummorum suecogoticorum. |
FALU KOPPARGRUFVA FÖRR OCH NU.
Af P. O. WELANDER.
Med 9 bilder.
(Forts, och slut.)
FALU KOPPARGRUFVA OCH MYNTNINGEN
I SVERIGE.
DÅ man betänker, att kopparmyntet
under lång tid icke blott varit
vårt lands enda skiljemynt utan
äfven i form af stora kopparplåtar utgjort
den viktigaste delen af landets metalliska
myntstock, kan man förstå, att Falu
koppargrufva har för landets myntning varit
af oumbärligt värde. Stora Kopparbergs
Bergslag har också under nära 200 år
levererat nästan allt i Sverige utgifvet
kopparmynt. Därjämte har Bergslaget flere
gånger beviljats rätt att mot s. k.
slagskatt af sin egen koppar prägla mynt
med samma valör och sammansättning
som det af staten utgifna myntet. Af
koppar från Stora Kopparberget har
präglats mynt vid Säters, Arboga,
Nyköpings och Avesta myntverk, hvilka
alla grundlades i början af 1600-talet.
Endast det senares verksamhet blef af
någon längre varaktighet, hvarför ock vid
Avesta den största mängden koppar blifvit
förvandlad i mynt. Därjämte garades
eller renades största delen af både
kronans och Bergslagets råkoppar i Avesta.
Avesta-verket inköptes ursprungligen af
Bergslaget år 1641 men indrogs till
kronan vid reduktionen 1667, förklarades
snart åter för Bergslagets egendom men
indrogs det oaktadt ånyo vid den andra
reduktionen 1686. Slutligen köpte
Bergslaget Avesta för andra gången 1777,
hvilket förblef i dess ägo till år 1872,
då det försåldes till Avesta-Garpenbergs
aktiebolag. Myntverket därstädes kom
i full verksamhet år 1644.
Myntpräglingen fortgick sedermera oafbrutet i nära
200 år eller till 1831. Under denna tid
präglades skiljemynt och plåtmynt för
kronans räkning till en sammanlagd vikt
af omkring 51,600 ton. De svenska
plåtmynten voro, som bekant, till formen
rektangulära eller kvadratiska och af
ansenlig storlek och vikt. Den tyngsta af
de vid Avesta präglade kopparplåtarne
är en 10-daler, vägande ej mindre än
19,715 kilogram. Vi kunna nämna, att
denna 10-daler för öfrigt är det tyngsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Oct 17 23:49:27 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1899/0334.html
