Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Psyko-grafologiska ströftåg. Af Gurli Linder. Med 43 skriftprof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
gurli linder.
samma, gör det till ett synnerligen lätt
observationsföremål. Det är ett af de
intressantaste grafologiska tecknen, och
i de förkonstlade stilarna behåller det
längst sin naturliga form.
Principielt betyder ett starkt Astreck
kraft, styrka, ett fint däremot svaghet,
ett kort energi och verksamhet, ett långt
svaghet och liflighet. Men så kommer,
här som öfverallt, mängden af
kombinationer, och Jamin uppställer i sitt
schema bl. a. följande:
Fint
Långt
Regelbundet
Konstant
Starkt
Kort
Regelbundet
Konstant
Starkt
Långt
Regelbundet
Konstant
Medelmåttig viljestyrka, men
aldrig viljelöshet. Viljan
tar sig uttryck i små men
ihärdiga bemödanden.
Mycket jämn och mycket
kraftig vilja. Själfbehärskning.
Stark energi och
verksamhetslust men medelmåttigt
omdöme.
Fint
Kort
Fint
Långt
Starkt
Kort
Starkt
Långt
Svag vilja.
Mycket svag vilja.
Stor energi.
^Obetänksam ansträngning.
Streckets regelbundenhet och
beständighet i placeringen öka styrkan i dess
betydelse.
Oregelbundenhet üoch obeständighet
inverka i hög grad menligt på ^-streckets
betydelse. Genom dem blir den starkaste
energi oviss i sina verkningar; dess
soliditet och moraliska karaktär rubbas, ty
»obeständighet är roten till otrohet,
illojalitet och feghet.»
7-streck nedgående från vänster till
höger betyder envishet, egensinne,
uppåtgående från vänster till höger en alltför
brinnande energi, »esprit de chicane».*
Kort och med spetsig afslutning be-
Fint
Kort
Regelbundet
Konstant
Måttlig men beständig och
säker energi.
* När för samma skrifsätt angifves både god
och dålig betydelse, har man att ihågkomma den
af författaren uppställda skillnaden mellan
öfver-lägsenheten och underlägsenheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
