Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Tidningsankan. Af Nat. Beckman. Med 5 teckningar af Albert Engström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af NAT. BECKMAN.
Med 5 teckningar af Albert Engström.
UTTRYCKET tidningsanka hör
otvifvelaktigt till dem, som icke
blott hos språkmannen utan
äfven hos den större allmänheten uppväcka
undran. Några ord till dess förklaring
torde därför kunna försvara sin plats.
Vi kunna göra början med ett par
historier i ren Münchhausenstil. De gå
ut från ankans och hennes vilda
släkting gränsandens ökända glupskhet. Den
ena är af Münchhausen själf. Den
berättar, att M. på andjakt fann på att
binda en fläskbit vid ett långt snöre,
hvarefter en hel flock änder läto fånga
sig på det sätt att fläskbiten slukades
och passerade midt igenom den ena
efter den andra, så att han till sist hade
andflocken uppträdd som pärlor pä ett
snöre. Den andra är denna lik. En
herre, som under det första kejsardömet
i Frankrike ville drifva med sina
samtidas godtrogenhet, satte i hop en historia
om en ankägare, som tagit sig för att
ge ett prof på ankans glupskhet. Han
slaktade en i flocken och utfodrade med
den de öfriga. Då den var slut, gick
det samma väg med den andra, o. s. v.,
tills han inom kort kunde berömma sig
af att ha en anka, som medelbart eller
omedelbart hade ätit upp alla sina
kamrater. Historien troddes och trycktes,
och trycktes om och troddes ånyo i
Europa och Amerika.
f)en förra af dessa historier
(Münch-hausen-ankan) vill väl ingen misstänka
för att verkligen ge förklaring på saken.
Den senare (kannibal-ankan) är ju
tidningsankorna ganska lik; den kunde nästan
tagas för ankans egen spekulation öfver
tillvarons gåta, men den är knappast
allmängiltig nog för att kunna förklara ett
så vida spridt uttryckssätt som ordet
tidningsanka. Det finnes ju för öfrigt
glupskare djur än ankan och hemskare
historier än denna. Jag har ofta hört
en om sju vargar, som möttes vid en
korsväg och voro så förtvifladt hungriga
och så utan mat, att de åto upp hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
