Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Rättskänslan i våra dagars Frankrike och Dreyfusaffären. Af Carl G. Laurin. Med 19 bilder (Fortsättning och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättskänslan i våra dagars frankrike och dreyfus-affären.
579
gade kapten Freystätter, medlem af 1894
års krigsrätt, som hade det moraliska
modet att meddela, att äfven den falska
tydningen af Pannizzardi-telegrammet visats
för rätten och innehållits i det paket,
general Mercier sändt rätten. Bleka och
skälfvande försökte Mercier och Maurel
att komma med skrufvade förklaringar.
Maurel måste dock bekänna, att det
falska telegrammet blifvit läst, men att han
blott »ytterst tankspridt» åhört
uppläsningen. Mercier kom här i rätt konstig
dager. Ämbetsbrott, undansnillande af
dokument, det visste man att han gjort
sig skyldig till, nu artade det sig tydligt
till mened och framläggande af
förfalskning för att bakom den anklagades rygg
framtvinga ett fällande. Han försökte
visserligen skylla på öfverste Sandherr,
som var död och således svarslös, men
den tarfliga anklagelsen lät litet ihålig.
Ogärna ville domarne höra talas om
Ester-hazy. General Gonse, som på det sättet
förfalskat professor Painlevés till honom
meddelade underrättelser om att
Dreyfus’ släkt vore öfvertygad om hans oskuld,
att Gonse, »textuellement», som han
sade, nedskref yttrandet men ändrade
»oskuld» till »skuld» och instack denna
förfalskning i hemliga dossiern bland
de andra statshemligheterna, där den
dock upptäcktes — denne Gonse fann
nu rätta ordet för Esterhazys
egendomliga ställning i denna affär. Det var,
sade han, en »accusé spécial».
Nu kom man till kärnfrågan, som
allt beror på, hufvudsaken 1894 och
hufvudsaken 1899, Dreyfusaffärens
centralpunkt : Hvem har skrifvit bordereaun ?*
A ena sidan hade man Bertillon, som
* Den från tyskt antisemithåll framställda
hypotesen att Dreyfus stått i hemlig förbindelse
med Ryssland har visserligen utkolporterats af
sådana organ, som önskat krångla bort saken,
men saknar så fullständigt reelt underlag, att
den ej på allvar kan diskuteras.
f. d. justitieministern trarieux.
med ett matematiskt system sökte visa,
att detta bref vore skrifvet af Dreyfus
med förfalskande af hans egen (!), hans brors
och Esterhazys stil. Hvad den
matematiska delen af saken beträffar, uppvisade
en af nutidens störste matematiker,
Poin-caré, att bevisets matematiska
underlag-var absurdt och grundfalskt. Af
pro-fessionela skriftsakkunnige var det
endast en, den moraliskt förkomne
Teys-sonnières, oberoende af denna affär
bortkörd från expertskapet, som äfven nu
höll pä Dreyfus’ skuld, liksom är 1894,
om också af andra skäl än Bertillon.
Experten för 1894 Charavay, som då
tillskref den anklagade bordereaun, var
nu glad öfver att få erkänna sig ha
haft orätt, nu var han säker på, att
bordereaun var af Esterhazy. Den ene
vetenskapsmannen efter den andre
visade, att stil, språkfel, papper, allt var
Esterhazys, som ju också själf erkänt
faktum. Öfverste Hartmann och general
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
