Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Rättskänslan i våra dagars Frankrike och Dreyfusaffären. Af Carl G. Laurin. Med 19 bilder (Fortsättning och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättskänslan i våra dagars frankrike och dreyfus-affären.
81
maximum af försvårande omständigheter
föreligger. Nej, detta fullkomligt
omotiverade tal om förmildrande
omständigheter betydde ingenting annat än en
ursäkt för att domarne fällde en vrång dom.
Frankrike mottog domen med lugn
blygsel. La Libre Parole skref dock om
Mercier : »General, hvilken revanche!...
Nu måste alla goda fransmän samla sig
omkring edert namn som omkring en
fana.» — »Det moraliska har segrat öfver
det materiela», säger le Gaulois, och
slutligen kommer den »välsinnade» Journal
des Débats med en lång, allvarlig
artikel om domens rättvisa. »Landet har
andra plikter», säger den aktningsvärda
tidningen. Kanske tror någon, att detta
yttrande syftar pä plikten att straffa de
uppenbara förbrytarne Mercier, Gonse,
Du Paty, m. fl., m. fl. Nej! den första
plikten är att glömma. »Tyst», »Lugna
er», har den af anständighetsskäl ljumt
revisionsvänliga le Temps under fulla
två år tillropat de för rätten
nitälskande, och nog sutte Dreyfus utan hopp
fastläst på sin ö, till dess hans bödlar
pressat sista blodsdroppen ur honom, om
kampen för lagen hade skötts på le Temps’
och dess kollegers lugna vis. Jag
minnes ett uttryck, som en moderat herre i
le Figaro använde, när denna tidning
på grund af den eleganta publikens
hållning i ett par månader måste tala emot
lag och sanning. Det finnes ögonblick då
»vissa grundsatser» måste tiga, sade
han.’ Denna gyllene regel bör stå i
guldskrift i vissa redaktionslokaler. Först
hade vi den indifferenta hederligheten,
här fingo vi den intermittenta:
hederlighet då och då. Den tycker jag bör
passa äfven i de bästa familjer, den
måtte väl ej vara för brutal, ty då vet
jag ej hvad man skall hitta på.
I sin harm ville man i utlandet
boy-cotta utställningen. — Visserligen är det
sant, att man under dessa sista två år
f. d. kaptenen alfred dreyfus efter
frigifvandet.
sett nästan hvarje social grupp i
Frankrike i denna fråga visa en otvetydigt
brottslig vilja, men man får ej glömma, att en
allt mer växande minoritet med ett i
Frankrike sällsynt moraliskt mod och med
en offervillighet, som ej känt några
gränser, kämpat för rätt och sanning, ofta med
fara för sitt lif. Justitieministern Trarieux,
som genom sitt uppträdande för Finlands
sak vunnit ökade sympatier i norden,
Picquart, som lugnt småleende hörde
generalstabsligan skrifva sina
förfalskningar på hans konto, som utan
otålighet, blott med ett föraktfullt
medlidande för sin plågoande Zurlinden,
uthärdade tio månaders fängelse och den
offentliga skymf, som Pellieux beredde
honom, kassationsdomstolen, som tyst
utförde rättvisans värf under militärernas
hotelser och pöbelns skrän, Labori, som
med feberglödande kinder och en blykula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
