Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - I ett belägradt land. Några reflexioner och intryck från fjolårets Italien. Af Carl August Westerblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I ETT BELÄGRADT LAND.
några reflexioner och intryck från fjolårets italien.
af carl august westerblad.
DET var i maj förra året.
Genom bördiga vinfält, öfver
hvilkas grönska söderns skarpa,
hvita solljus skälfde, hade tåget fört mig
från Arnodalen upp till Prato, den lilla
däj-liga staden vid Apenninernas fot.
Liksom Toskanas alla städer är den rik på
minnen — nog känner en hvar Filippo
Lippi’s och Prato-nunnan Lucretia Buti’s
-saga — och fylld af konst från den
gryende renässansens dagar: i dess dom
och i dess rådhus fresker och
stafflibilder, marmor- och terrakotta-arbeten,
framsprungna ur den obetvingliga skaparlust
och den brusande lifsglädje, som var och
som förblifvit renässanstidens särmärke.
Jag kom från domen, frän Filippo
Lippi’s fresker och Donatello’s
predikstol, och styrde färden till museet,
inrymdt i stadens Palazzo Communale
(rådhus).
Underligare museibesök har jag aldrig
gjort. Vid rådhusets ingångsport
posterar ett détachement soldater; i
vestibulen samtala högre och lägre militärer
och ämbetsmän eller vandra af och an;
vid ett bord i en af museets salar sitter
vakthafvande officeren, utskrifvande
rapporter och ordres. Prato’s museum är
förvandladt till ett högkvarter. Och det
är nervös oro öfver människorna. Ganska
naturligt detta, eftersom man väntar, att
nya folkhopar skola under hotfull
hållning skocka sig på torget framför
rådhuset.
Ty det är dyr tid i landet, hunger
å vissa håll, och »massan» pockar mot
dem, som makten hafva. Onda, mycket
onda tidender förspörjas. Milano’s,
fabriks- och industristadens, arbetarhopar
ha gått löst mot ordningsmakten, och
blod har gjutits å ömse sidor. I
Florens och annorstädes ha likaledes
sammandrabbningar mellan folket och
ordningsmakten ägt rum. Äfven nere i
Italiens sydligaste delar jäser det.
Regeringen har, till upprätthållande af allmän
säkerhet, utkommenderat
militärbevakning. Man lefver i ett belägradt land.
Efter en kort underhandling hade jag
blifvit insläppt i museet. Jag kände mig
egendomligt till mods däruppe: stå
omgifven af konst och öfverklasskultur, men
samtidigt vänta sig få höra rop på bröd
— — —. Det skrifs så mycket om
konstens storhet och makt, ibland får
man lust att skrifva om dess litenhet
och svaghet. Nåja, i närheten af en af
socialt missnöje upprörd folkhop kan man
ju komma på egendomliga tankar–.
Några månader senare gick min väg
från Neapel tillbaka mot Rom och Flo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
