Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Ellen Key. Ett utkast af Hellen Lindgren. Med 4 bilder - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ellen key.
6i i
Tjghetens grund. En människas gåfva
af sig själf kan i olikhet med andra
gåfvor återtagas, beroende på den mystiska
orsaken, att en människa icke äger sig
själf. Det är andra mystiska
ödesmakter än människans egen vilja som
delvis bestämma öfver hennes känslovärld,
och hon är blott delvis sitt eget ödes
skapare, likasom också blott delvis sin
egen lyckas smed. Lifvets dunkla
ödesmakter tvinna människolifvet efter
oregelbundna mönster, och den enda
förnuftiga styrelseprincipen för människolifvet
heter en hög grad af frihet, rättigheten
att följa sina djupaste och innerligaste
känslor utan tvång. Men med allt
erkännande af denna grundsats’ riktighet, som
regel betraktad, upphäfver icke regeln
undantaget. Det finnes alltså egendomliga
förhållanden af kompromiss, där
denstoralifs-lyckan är oåtkomlig, och mot dessaf
örhål-landen är kanske icke författarinnan rättvis.
Det finnes exempelvis en barnslighet
i människonaturen, som Ellen Key
knappast tagit i betraktande, när hon så
strängt formulerat sitt äktenskaps- och
sammanlefnadsideal som det enda tillåtna.
Det finnes en hungerkänsla efter ett
hem, som hon ej heller tagit med i
räkningen som en faktor i samhällslifvets
organism. Det är sant, att det organiskt
framvuxna äktenskapet i sin skönaste
form blommar endast genom kärlekens
fröjd och frid i gemensamma fröjder och
ömsesidigt utbyte af egenskaper. Men
en dockhustrus näpenhet och förtjusande
nycker kunna likväl göra en David
Cop-perfield lycklig. Kampen för den
materiela existensen och nederlaget i denna
kunna skilja tvänne älskande åt, och
längtan efter ett eget hem kan förena
tvenne lynnen i ett kamratskap för lifvet,
som icke är den stora kärleken men
som dock står öfver ungkarlslifvets och
gammalmöexistensens lyckomöjligheter.
Det är svårt att säga, om icke äkten-
skapet också i sist nämnda fall har en
mission att fylla och medför en
utveckling, som annars blifvit ouppnådd, ty det
är möjligt att högsta samhällsbudet
ändock är detta: det är icke godt att
mannen eller kvinnan är allena!
Det blir alltid en viss slitning mellan
individualismens lyckoprincip och
samhällslifvet, mellan samarbetets tvång och
lyckan af individens ensamhetskänsla.
Ett bestämdt släktskapsförhållande
mellan dessa åsikter om kärleken som basis
för hvarje äktenskapligt förhållande, när
detta är äkta, och åsikten om all slags
moralisk uppfostran kan hos Ellen Key
lätt uppvisas. Äfven socialt förlägger
hon nämligen tyngdpunkten för
samarbetet mellan människor i den personliga
känslans samförstånd. Viljornas strid,
intressenas konflikt tror hon kunna
upphäfvas genom trollformeln upplysning
utan våld eller tvång, genom fredlig
uppgörelse utan våldsmedel och ett
samarbete på jämlikhetens grundval.
Frihetens och de lyckliga förhållandenas makt
att stäfja trots och oförnuft formulerar
författarinnan naturligtvis icke så skarpt
som här är uttryckt. Hon är både allt
för världserfaren och allt för uppriktig
för att icke inse, att passionens inverkan
ej alltid kan besegras annat än genom
hårdt mot hårdt. Men det är dock lätt
att upptäcka, att hennes moral i sin
helhet är baserad på jämlikhetens grundval,
på antagandet af en frivillig bättring
och ånger som botemedlet mot alla
tvister, hvarvid mildhet, förlåtelse och
eftergifvenhet hos de styrande blifva
inledningen till fredsunderhandlingarna.
Ett sådant partriarkaliskt
familjeförhållande torde likväl aldrig på statslifvet
kunna tillämpas. Det finnes offer, som
den grymma verkligheten fordrar af sina
svagaste barn, som af dessa alltid med
våld måste aftvingas. Det finnes
hämd-känslor och klassinstinkter, som alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
