Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Gunnar Wennerberg. Ungdomens tonsättare och skald. Af C. R. Nyblom. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
C. R. NYBLOM.
haft så kärr» — alla unga flickors
förtjusning, och i en af de senare, som blef
vårt eget så kallade »lifstycke»,
nämligen »Minns du den gången?», som än i
dag kan locka fram tårar, bara man
tänker på den -— en af de innerligaste
svenska sånger jag känner. För öfrigt är
det omöjligt att gradera de andra fem i
detta — jag hade så när sagt — heliga
sjutal. Ty »O, se ej så med tårfylldt
öga i nattens dunkel till mig ner»,
äfven, åtminstone den tiden, kallad
»Astræa», kommer de nämnda bra nära,
om också det vågade slutet fordrar
stora och säkra ytterstämmor; äfven »O,
hur fridsamt, O hur stilla», den lilla vackra
visan om stjärnorna, som ej finnes
intagen bland Wennerbergs smådikter,
försvarar sin plats. Den egendomliga
sommaridyllen, »Ack, hvilken härlig dag,
hvilka solbeglänsta fält och ängar»,
föredrogs aldrig utan en viss känsla af fridfull
skogsandakt, särskildt med det ur en
vallvisa lånade: »Tulu i skogen!» Och så sist de
två serenadstyckena, »Godnatt, godnatt,
min lefnads klara stjärna», som af alla
studentvisor i denna art afgjordt var en
af de allra finaste, endast besegrad af
den sista bland de sju, »Darrande ton»,
praktsången, som börjar med
hexameter — modern serenad på Homeros’
versslag! -— och slutar i form af en
antik körstrof, men båda klingande af en
fullt romantisk berusning, som alltid
hänförde de sjungande ungdomarne. Jag
återgifver helt enkelt mitt intryck; jag
har ej hört sången på öfver trettio år.
Sista gången jag var med och sjöng
dessa trior var i Paris hösten 1861. Jag
hade redan som resestipendiat vistats i
Paris några månader, då jag en vacker
hösteftermiddag helt plötsligt i Jardin du
Palais Royal stod inför Gunnar
Wennerberg, då stadd på studieresa för
ordnandet af det blifvande Nationalmuseum
och dess samlingar. Hvad som sam-
manförde oss, var hans hälsning från
en gemensam väninna, skaldinnan Tekla
Knös. Detta gaf för mig uppslag till
många veckors glädje. Naturligtvis
träffade vi ofta tillsammans med de
konstnärer, som då vistades i Paris. Särskildt
sammankommo vi nästan hvarje vecka
på en bestämd afton i en stor atelier
långt bortom Madeleine-kyrkan, hvilken
annars likasom betecknade en af det
civiliserade Paris’ ändpunkter på den
tiden ; den låg i ett hus vid Rue de la
Bienfaisance, fem trappor upp, där
dåvarande akademistipendiaten August
Malmström mottog en liten svensk förening,
bestående, utom af värden, af skulptören
Frithiof Kjellberg, målarne löjtnant Gustaf
Brandelius och friherre Alexander
Rudbeck, med. doktor John Björkén,
operasångaren Oscar Stenhammar, före detta
studentsångare, samt Gunnar
Wennerberg och undertecknad, och kanske
tillfälligtvis någon mera, som jag nu ej
erinrar mig. Vi tre sistnämnda voro
sångare, och hvad var då naturligare än
att vi sjöngo dem af triorna, som kunde
åstadkommas. Stenhammar var tenoren,
jag fick öfvertaga basen, och
komponisten sjöng mellanstämman efter min
uppteckning. Jag har ännu i behåll en
sådan lapp med notsystem och stämma
utförda i blyerts; men det märkliga med
den lappen är ett på dess andra sida
befintligt porträtt af tonsättaren, sedd
från ryggen, sådan han tedde sig
vandrande på Paris’ gator, ur minnet
utfördt af Brandelius. Det är den . förr
nämnda trion »O, hur fridsamt, o, hur
stilla» som där upptecknats; men
förhållandet var det samma med de andra
trior, som vi vågade oss på. Det
behöfver knappast sägas, att sången
behagade den lilla krets, som samlats där i
höjden kring den första upplagan af
Malmströms »Bråvallaslag». I den
ofantliga dukens nedre kant låg en stupad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
