Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Urania och Titan. Af H. Wilhelmsson. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. WILHELMSSON.
72
Venus og Guders Herold bragte dig Ordenes
Kunst. —
Hon ställer hans horoskop och
därefter sitt eget och slutar med orden;
Skjänk, o Venus, din Gunst og ifald som du
jeg tör kaldes,
O Ericyna* forund mig Ericina** til Navn.–
Undres dog ikke, fordi jeg breder Himmel og
Stjerner
Ud for dit Blik! Ved en Rok veed du jeg
duer kun slet,
"Sien ved siden af det, som egner Qvinden, jeg
dyrker
Astrologie; derfor er jeg Urania kaldt.
Op jeg til Stjernerne seer, og Nativiteter jeg
stiller,
Ikke forgjäves mig gav Broder Apollo det Navn.
Med varma ord ber hon här åter, att
han skall komma hem, äfven för hennes
älskade sons skull. Hon talar om hur
stjärnornas ställning båda denne allt godt,
och utreder sedan, utan att yttra ett ord
om Tycho Brahes öde, hur han af
samma stjärnors ställning har alla sina goda
och stora sinnesegenskaper, och tillägger,
med brinnande fatalistisk visshet om att
hennes kärlek till Erich Lange för henne
var det enda rätta:
»Månge Brödre jeg har, men ene han mellem
alle
Har vor Kjärligheds Vägt veiet og set dens
Gehalt,
Han som af Stjernerne ser hvad en Gang vil
hände, måske han
Stille har läst i dem, hvad vor Bestemmelse
var
Og ej vover at stride mod det, som Stjerner
beslutte,
Thi hvor meget har ei Skjäbnen i Kj ärlighed
Del!
Skjäbnen Kjärlighed knytter, og Skjäbnen Kjär-
lighed löser,
Ikke bestandig har her Rigdom og Födsel en
Magt.
–-Lev imidlertid vel! Var karsk når atter
du skriver
Din Urania til! Elskede Titan, farvel!»
* Ett af Venus’ namn.
** Eriks hustru.
Af början i brefvet ser det ut som
om Erich Lange haft planer på en längre
resa, men det är föga troligt, att han
foretog långa färder öfver Alperna, ty i
mars 1594 befinner han sig i Cassel, och
hans invecklade angelägenheter göra det
antagligt, att han aldrig kommit längre.
Säkert har han här försökt tillgodogöra
sig sina kunskaper i kemi, ty i
räkenskaperna för det stora saltsjuderiet i
Allendorff" vid Cassel förekommer en
anteckning om »Erich Langes m. fl.:s
Holz und Steinkohlen Sparkunst», en konst
som var af praktisk betydelse, emedan
de dåtida salttillverkningsmetoderna togo
hårdt på skogarna. Han gör till och
med upp kontrakt med en konstmästare,
hvilken heligt lofvar att tiga med det
som anförtros honom angående
saltsjuderiet och »annat». Måhända kan man
i detta sista se en hänsyftning på den
hemliga svartkonsten, däri Erich Lange
påstås ha varit adept. Sophia Brahe
talar i sitt bref mångt och mycket om
att han sysslar därmed, men direkta
bevis därpå existera icke. Han nämnes ej
heller bland kemisterna hvarken hos
landtgrefven, hertigen af Gottorp, eller
hos kejsar Rudolf II i Prag, där sägnen
låtit honom dö.
Det ledde till alls ingenting med
Erich Langes »Sparkunst» i Allendorff,
ty säkert var det allra minst denna konst,
som låg för honom. Han hade redan
år 1594 åsamkat sig så mycket skuld,
att han i Cassel bysattes eller, som det
hette, ålades att hålla ett ärligt och
ridderligt »einlager», och här förblef han i
tre hela år.
Då måste väl underrättelsen om hans
svåra ställning ha kommit till hans
vänner i Danmark, ty den 11 april 1597
skrifver landtgrefve Moritz till rådet i
Cassel, att Tycho Brahe skrifvit till
honom, utbedt sig en förteckning på Langes
skulder och lofvat åtaga sig dem. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
