Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Svensk filosofi. Af Allen Vannérus. Med 1 bild - Ur bokmarknaden. Af K. E. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR BOKMARKNADEN.
I73
värld, all möjlighet att få se den». Men
ett måste vi tro och hoppas på samt
mystiskt älska — tanken att förnuftet trots
allt är världens yttersta grund, lag och
ändamål.
Här framträder emellertid tills vidare
en mörk punkt i den norströmska
filosofien: huru förhåller sig förnuftet till det
myckna icke förnuftiga i världen? »Hvem
kan utan dum förmätenhet påstå», utbrister
Norström med välgörande öppenhet, »att
han förstår naturen och att han finner för-.
nuftig plan och mening i allt hvad där är
och tilldrager sig» ? Men vi veta ej om
Norström nöjer sig med ett så närliggande
svar som det, att tillvaron är förnuftigt
bestämbar och partielt förnuftig.
Vi måste här afbryta våra summariska
antydningar om vissa grundtankar i den
norströmska filosofien. Denna är till för att
studeras och icke för att inhämtas genom
ett flyktigt referat. Ty den är verkligen
ingen hvardagsfilosofi utan sprungen ur en
djupt och ytterst skarpsinnigt anlagd
personlighet. Huruvida den det oaktadt bär
framtid i sitt sköte, därom våga vi icke hysa någon
åsikt. Men visst är, att det är något
spirande och anderikt öfver denna nya filosofi,
och för sin upphofsman är den faktiskt
liktydig med en fruktbar princip, hvilket
röjer sig bland annat i det potenserade för-
fattarskap, som Norström sedan en tid
utöfvat. I hvarje fall är det en heder för
den svenska filosofien att hafva en tänkare
af den pondus som Norströms. Angående
hans historiska ställning är det för tidigt
att yttra sig. Att Norström är en
bo-strömianismens lärjunge är obestridligt,
men om man skall betrakta hans filosofi
som en konsekvent fortbildning af denna
vår specifikt nationela filosofi, hvilken då
i den samma skulle nått sin rätta afslutning,
eller om man skall betrakta den som en
ny utgångspunkt för svenskt filosofiskt
tänkande, tillkommer det framtiden att
bedöma. Naturligtvis innehåller det
norströmska systemet redan i sina grundtankar
åtskilligt, som uppfordrar till kritik, af kraftigt
personlig färgläggning som det är och icke
så sällan rent af paradoxt vågsamt i sina
uttalanden. Men i tre hufvudpunkter
kunna vi ansluta oss till det samma: vi
acceptera’ dess metafysiska agnosticism, dess
tendens att tillerkänna den empiriska
verklighetsuppfattningen en grundläggande
betydelse samt dess häfdande af idéns
regulativa makt. Med dess teologiska
medgifvanden och neoplatonska förnuftsmystik
sympatisera vi däremot mindre. Vi tro icke,
att dessa drag är uttryck för »en modern
ståndpunkt i filosofien».
Oktober iSçç.
UR BOKMARKNADEN.
Selma Lagerlöf, Drottningar i Kungahälla jämte
andra berättelser. Sthlm. Alb. Bonnier. — En
herrgårdssägen. Illustrerad af Georg Pauli.
(Nordiskt Familjebibliotek IV.) Sthlm. Alb. Bonnier.
HVEM kan som Gösta Berlings-sagans
diktarinna låta oss »se syner ur det
försvunna och andas drömmarnas luft»!
Hvem kan som hon väfva vackra, brokiga
bonader och förhängen i gamla fantasirika
och dock strängt regelbundna mönster; hvem
kan så väcka gamla skendöda själar till
nytt, ungt lif och klarlägga tanken och
meningen i gamla underliga herrgårdssägner
och tolka gamla mörka, vidskepliga
medeltidslegender, så att de klinga som höga
hymner och djupa, framtidsdigra profetior!
Den religiösa tendens, som ligger gömd
i åtskilliga, kanske de flesta af hennes
berättelser, blir visserligen i längden något
enformig. Den är i grund och botten väl
lifsfientlig, väl ensidigt andlig och serafisk,
någon enstaka gång t. o. m. med ett stänk
af änglablek sentimentalitet. Det händer, att
man tröttnar på alla dessa helgon och
troshjältar, och det händer, att
författarinnans härliga, i hvarje vändning och
bild mäktigt ursprungliga och
personliga stil någon gång kan stelna till manér,
att ett och annat uttryck, en och annan
liknelse kan verka som en matt kopia af
ett äldre original af hennes egen hand.
Dessa intryck har jag fått af några bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
