Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om sommaren sköna när marken hon gläds... Af Ellen Key. Med 7 bilder. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SOMMAREN SKÖNA NÄR MARKEN HON GLÄDS
i83
topp, som nyss tindrat i solen; nu
målades med svart, där man nyss såg
klarblått, och med violett, där man nyss sett
idel rosenskimmer.
Vägen blef sålunda icke lång fram
till Torsby, som ligger i Fryksände
socken vid sjöns nordligaste del. Hela
landskapet sträcker sig där liksom längtande
ned mot sjön. En vid slätt—mot hvilken
de blå bergsvågorna, hvilka innesluta den,
sände sina sista dyningar såsom otaliga
mjuka kullar, öfver hvilka rågen nu stod
i grönviolett rikedom — med lunder af
björk, hägg och rönn, som tätast trängas
kring den breda, brusande ån, hvilken
förbi bruket och byn söker sig ut till sjön.
Mellan löfträden stå tallarna
rödglän-sande, pinjeliknande; mellan fälten
blomma ängar — sådan är den vida,
fruktbara bygden, af hvars fägring man får
en öfverblick från Valbergets nybyggda
utsiktstorn, dit man kommer längs en
stilla, vacker barrskogsväg. Man ser
däruppe Fryken och den odlade bygden
åt söder, bergshöjder och skogsåsar
åt alla öfriga håll. Solen gick ned
under ett alldeles linjerätt moln och
bakom ett berg, med en gles, rak rad
granar, hvaraf den synvillan framkallades
att man såg ett slott, liknande
Stockholms, men af skinande guld med svarta
konturer och svarta fönster! För
hundrade gången under dessa veckor, då vi
dagen — stundom dygnet — om lefde
helt med naturen i alla dess lynnen och
infall, insågo vi den enkla rimligheten
i den diktande folkfantasiens vildaste
orimligheter!
Det gyllne sagoslottet i skyn blef för
oss det sista — symbolistiska —
intrycket från Gösta Berlings bygd!
(Slutet följer.)
Augusti i8çç.
Vill man se Fryken bekvämt och på två
dagar, då reser man mellan slutpunkterna,
Fryksta och Torsby, på någon af de båda
ångbåtarna C. M. Bellman eller Anders Fryxell.
Ligger i valet af just dessa båda namn ett
stycke litterär polemik eller symbolik? I det
fantasirika Värmland kan man vänta sig symbolik
äfven af ett — ångbåtsbolag!
Men från ångbåten får man icke det rika
intryck af Frykenbygdens skönhet, som en
fotvandring ger. Och som man — med nattkvarter i
Östra Emtervik, i Su nne, i Berga, (vid Tosseber.
gets fot) i Torsby — på fyra dagar hinner den
nu-beskrifna turen först längs östra, sedan, från
Sunne, längs västra stranden och därefter från Torsby
kan återvända med ångbåten, så vågar jag lugnt
anbefalla den äfven åt föga öfvade fotvandfare.
ÖFRE FRYKEN, SEDD FRÄN VALBERGET.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
