Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om sommaren sköna när marken hon gläds... Af Ellen Key. Med 8 bilder. II (forts. och slut)
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELLEN KEY.
stråla och sjunga och surra och dofta
under en lång junidag!
Det är under sådana dagar eller de,
då hösten gör färgprakten än större,
som man bör se Lekvattnet, och man
skall då därifrån medföra intrycket af en
bland mellan-Sveriges vackraste och en
af hela landets egendomligaste bygder.*
* *
Från Finnbygden gick vår väg ned
till Gräsmarks socken vid Rottnen, där
stodo i kransar kring gårdsplanerna;
äp-pel- och kastanjeblommor lyste hvitröda
ibland rönnarnas gulhvita blomning. På
allt större fält gick rågen här i allt tätare
vågor, i hvilka nu åter lärkan dök upp
och ned; sjungande ut sin klingande
glädje öfver dessa fält, hvilka doftade
bröd hvar gång de genomilades af dessa
lätta, lyckliga rysningar, under hvilka
deras vågor skifta i violettgrönt och
vio-lettgrått eller ljusna till silfvergrått under
dessa de lenaste finaste vajningar, hvil-
PÖRTET I KVARNTORP. KROKSJÖN I FONDEN.
taflorna från Fryken —- ehuru i mindre
mått — återupprepas. Genom snabba
åskregn och bländande solströmmar blef
dock färgspelet ett helt annat — åskblått,
skiffergrått, violett och svartgrönt —
öfver himmel, berg och vatten. Kring de
tätt liggande gårdarna doftade i den
fuktiga värmen syrenernas nyss utslagna,
rödlila klasar i yppig rikedom ; narcisser
" Åt Skansen har just i fjol från Lekvattnet
förvärfvats en rökstuga och andra
karaktäristiska föremål.
kas mjuka behag endast hafvet kan
öfverträffa.
Att ännu stå grön under vintersnön,
att blomma och dofta i sommarljuset,
att, under snö som under sol, växa till
bröd åt människor — detta gör det
vajande fältet till den vackraste symbol af
det vackraste människoöde!
Från Gräsmark steg åter vägen upp
i en skogsbygd, full af kolmilor, ned i
Magnskogs vackra dal, full af röda
sta-burar, och sedan, efter en härlig
vandringsnatt — med solnedgång och måne och
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
