Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Drottning Kristina. Af L. M. Bååth. Med 3 bilder - Fru Kerfstedts senaste novellsamling. Af Hellen Lindgren. Med 1 bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
L. M. BÅÅTH.
ska världsläget utan att placera Sverige
på dess riktiga plats och bedöma dess skada
eller fördel af världshändelserna. Det är
icke blott en träffsäkerhet i detaljerna, som
förvånar hos en samtida, det är de vida
vyernas skärpa, som målar i breda drag.
Vi hafva framdragit några konturer af
Kristinas personlighet, sådan hon framträder
för oss vid ett omedelbart studium särskildt
af hennes enskilda bref till Azzolino.
Kristina förde med honom en mycket stor
brefväxling under sina resor åren 1656—
1658, samt den första till Sverige 1660
—1662, liksom den sista åren 1666—1668.
I sitt testamente föreskref Kristina
visserligen, att hennes kanslisekreterare skulle
förstöra vissa kanslihandlingar, således
officiela papper, och lämnade intet
förordnande om de privata brefven, men härvid
förlitade hon sig icke förgäfves på sin
uni-versalarfvinges, kardinal Azzolinos,
diskretion. Kardinalen började också, som det
synes i kronologisk ordning, bränna opp
alla privata papper, däribland i första
rummet alla sina egna bref till Kristina. Men
döden hindrade Azzolino att förstöra
Kristinas bref äfven från 1666—1668.
Sålunda kommo dessa bref att förvaras i den
ännu lefvande Azzolinoska ättens
familjearkiv i Italien, och det är genom en ödets
skickelse som dessa bref, i trots af
drottningens vilja, nu ligga i öppen dag för allas
blickar.
Det är vår minister i Rom, friherre
Bildt, som med stor möda ordnat dessa
bref och under ofvan angifna titel utgifvit
dem af trycket. Men hans uppgift har
icke varit blott denna. Han har
själfständigt nedskrifvit Kristinas lifshistoria och
enskilda öden efter tronafsägelsen intill 1668.
Frih. Bildt synes i mycket hög grad vara
behärskad af Rankes grundåskådning af
Kristinas personlighet. Det kan ej gärna
blifva annorlunda, då Bildt försummar
tillfället att medelst ett nytt material, som
ej var tillgängligt för Ranke, närmare
anställa en jämförande kritisk forskning,
såsom vi ofvan sökt göra, och därigenom
korrigera Kristinas egen karaktäristik. Vi
anse denna försummelse som ett beklagligt
fel i Bildts forskning. Bildts arbete är
afsedt äfven för en större allmänhet och
utmärker sig för en liflig historisk fantasi,
ett subjektivt åskådningssätt, som
framföres med säkerhet, och en behaglig,
stundom elegant stil. Från vetenskaplig
synpunkt är hans arkivforskning, såvidt jag
här kan bedöma, liksom den historiska
metoden, förträfflig och vittnar om
vetenskaplig begåfning. Att uppfattningen ofta
är något ytlig och att sammanhanget
mellan Kristina såsom exdrottning och de
politiska förhållandena i Europa
måhända med afsikt behandlas mindre utförligt,
än önskligt vore, vilja vi likväl erinra om.
Men frih. Bildt är en skicklig forskare
och en kännande historiker, och hans namn
förtjänar därför att bindas vid ett verk,
som alltid har sin gifna plats som källa
för Kristinas och Sveriges historia.
FRU KERFSTEDTS SENASTE NOVELLSAMLING.
AF HELLEN LINDGREN.
Med i bild.
OM fru Kerfstedt kan det sägas, att hon
aldrig efter konstens regler
kostymerar modedockor, när hon framkallar en
situation, vare sig en hemlifsbild eller
en lifshistorias yttre konturer. Det inre
innehållet genomskimrar alltid den yttre
kostymen. Om hon misslyckas i en
detalj eller i något mera väsentligt,
beror det därpå, att hon icke kan skildra
halft. Går hon utom sin inre syns
spännvidd eller skildrar hvad hon icke ser, när
hon skrifver, ja då öfverdrifver hon, lika-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
