Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - En aristokratisk tidningssskrifvare och hans familj. Bild från Gustaf III:s tid. Af Oscar Levertin. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ARISTOKRATISK TIDNINGS SKRIFVARE OCH HANS FAMILJ.
37I
1776 hade också fru Willa på Resta
tröttnat på sitt korta änkestånd.
Germund Adam skrifver härom:
»Svårigheten att bedrifva sitt hushåll, ledsnan af
ensligheten, hjärtats disposition och behof
voro skälen på hennes sida. Jag hade
kunnat tillägga nödvändigheten att styra
hennes annars inegala uppförande,
penningeutgifter, samt sällskapers,
domesti-quers och vänners val.» Hon beslöt därför
att förena sina dagar med Bengt
Tigerhjelm. »Tigern» fick efterträda »Geten».
Den nye herren på Resta skildras i
familjebrefven som »en man med ett trindt
ansikte, simpla och något grofva façoner,
samt så rene och uppriktige att de, utan
att heta nu för tiden aimable, ändå gifva
honom allmänt namnet af en ärlig och
pålitlig karl. På geniets vägnar förtjänar
han heta bonhomme med all den både
sanning och malice denne epithete
betyder.» Det var med ett ord en
landt-officer, som passade, tycker man, den
lifliga men något opolerade landtfrun
på Resta med den klena ortografien. Den
alltid tjänstuträttande Germund Adam
köper i Stockholm systern bruddräkt af
»moer».
Emellertid satt släktens hufvudman,
Josias Carl, på sitt Segersjö och bidade
bud, som skulle hämta honom som en
annan Cincinnatus för att taga hand om
Sveriges förvaltning och ekonomi. Men
budet kom icke. Ären gingo, och den.
första förtjusningen efter 1772 års
statsstreck hade redan svalnat och lämnat
plats för den nyktra kritiken. Josias Carl
spetsade sin fjäder, och i sitt
biblioteksrum på Segersjö, omgifven af Voltaire
och Bayle, fysiokraternas skrifter och
Locke, funderade han på att med pennan
draga till strid, då han icke fick i
praktiken visa sina idéer. Men
skriftställar-skapet hade tyvärr också både många
svåra och många obehagliga sidor. Man
höre ett uttrycksfullt ställe ur ett af hans
bref därom:
»Scribomanien vore en artig passion om
SEGERSJÖ. LITOGRAFI AF THORA THERSNER.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
