- Project Runeberg -  Ord och Bild / Nionde årgången. 1900 /
413

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Gustaf Upmark och Nationalmuseum. Af Karl Wåhlin. Med 3 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUSTAF UPMARK OCH NATIONALMUSEUM.

153

ste utställningen af detta slag var den
af jubileumsgåfvorna till Konungen och
Drottningen 1897, hvilken försiggick
under en exempellöst liflig tillströmning af
allmänheten. Äfven i firandet af äldre
fosterländska minnen har Nationalmuseum
tagit del, såsom genom Gustaf II
Adolfsutställningen 1894. Stundom utställas
enstaka mera betydande konstverk, hvilka
icke tillhöra Nationalmuseum. Det
moderna svenska konsthandtverket har haft
tillfälle att framträda dels i
gruppställningar, däribland bokbinderiutställningen
1888, dels i utställningar af enskilda
konst-handtverkares eller firmors tillverkningar.
Det äldre konsthandtverket har också
varit föremål för belysning genom
utställningar, sådana som den af svenska
guld-och silfverarbeten 1887. Synnerligen
förtjänstfull var den skandinaviska
utställningen af grafisk konst 1889, ordnad
under medverkan af Föreningen för grafisk
konst. I gravyrsalen anordnas tid efter
annan utställningar af särskildt
anmärkningsvärda grupper inom gravyr- och
handteckningssamlingarna, hvilkas
förnämsta skatter därigenom efter hand
blifva bekanta för allmänheten.

Ty värr saknas särskilda salar för
tillfälliga utställningar, hvarför dessa ofta
komma att bortskymma de till
samlingarna hörande föremålen eller t. o. m.
föranleda dessas undanflyttande.

Som man af det föregående finner,
hafva Nationalmusei samlingar nu en helt
annan omfattning än då byggnaden togs
i besittning, och det nya utrymme, som
vanns genom lifrust- och klädkamrarnes
bortflyttning, togs, som förut nämdt,
genast helt och hållet i anspråk för den
nybildade konstslöjdsamlingen. Under
sådana omständigheter har behofvet af
gallring gjort sig oafvisligt gällande,
framför allt inom tafvelgalleriet. Sålunda
företogos stora utgallringar 1885 och
1887, och en ny omfattande gallring är

förberedd. Det utrymme, som genom:
denna kan vinnas, är dock redan på
förhand fullt upptaget. Föremål af mera
konsthistoriskt än rent konstnärligt
intresse hafva placerats i särskilda på
Upmarks föranstaltande inredda
vindsgallerier, som äro tillgängliga för forskare.
Dukar af hufvudsakligen dekorativt värde
hafva öfverförts till kungliga lustslott eller
offentliga lokaler. Men en stor del af de
utgallrade föremålen hafva också fördelats
såsom depositioner bland svenska museer
i landsorten (i Uppsala, Lund, Göteborg,.
Hernösand, Kalmar, Linköping,
Uddevalla, Vänersborg och Örebro).
Utvecklingen af dessa institutioner, som i vårt.
land med dess långa distanser äro så väl
behöfliga, låg Upmark varmt om hjärtat,
och med sitt sinne för praktisk
organisation och sin förmåga att se sakerna i
stort tänkte han sig deras närmare
förening med statens samlingar och deras
understödjande af staten under
förutsättning af garanteradt lokalt understöd och
effektiv kontroll, en plan som dock ej
kom att framträda såsom färdigt
projekt.

Oaktadt dessa fortgående gallringar
blifva olägenheterna af det allt för knappa
utrymmet år ifrån år allt större. Jag
har redan omtalat, att tillväxten af
gipsafgjutnings-samlingen af detta skäl
måst afstanna. Af konstslöjdsamlingen
kunna vissa delar, t. ex. den textila, blott
ytterst ofullständigt exponeras, och en
stor del af Karl XV:s samlingar kvarstår
ännu på Ulriksdal. Inom de flesta
lokalerna är utrymmet å så väl väggar som
golf till det yttersta upptaget. De
platser, som måst anvisas åt en del af de
större målningarna af svenska konstnärer
— däribland verk af så stor förtjänst
som Pilos »Gustaf III:s kröning» och
von Rosens »Nordenskiöld»—, äro
alltför ofördelaktiga för att konstverken
skulle kunna komma till sin rätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:44:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1900/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free