- Project Runeberg -  Ord och Bild / Nionde årgången. 1900 /
416

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Gustaf Upmark och Nationalmuseum. Af Karl Wåhlin. Med 3 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4i 6

KARL WÅHLIN.

till att genom resor taga kännedom i
första hand om konstens förnämsta
skapelser på främmande orter. Äfven den
som företrädesvis sysselsätter sig med
hvad som ligger inom närmare räckhåll
måste hafva den öfverblick öfver
konstområdet i dess helhet, som endast på
detta sätt kan vinnas. Något
statsanslag för detta ändamål finnes icke,
ehuruväl staten vid enstaka tillfällen lämnat
reseunderstöd för särskilda ändamål. Det
Lammska stipendiet har innehafts af
intendenten Upmark, amanuensen Göthe,
intendenten Looström och e. o.
amanuensen Folcker.

Under intendentens vård stå ej blott
samlingarna inom Nationalmuseum utan
äfven statens öfriga konstsamlingar, af
hvilka den förnämsta är det stora
porträttgalleriet på Gripsholm. Kanske var
det just denna del af Upmarks vidsträckta
arbetsfält som allra mest tilltalade
honom. Han yttrade en gång, att
njutningen af en i tekniken än så fulländad
målning, hvars ämne var honom
främmande, ej kunde gå upp emot hans
känsla för ett gammalt porträtt af rätt
medelmåttigt konstvärde, hvilket gaf
honom ett intryck af gammaldags hederlig
svensk kraft. I salarna och korridorerna
på Gripsholm kände han sig omgifven
af lefvande gestalter ur det förflutna.
Han var förtrogen med dem ej blott till
namnet, han kände deras
släktförhållanden och deras personliga egenskaper, som
han ofta tyckte sig kunna läsa i deras
drag. Under sysslandet med
samlingarna mognade hos honom tanken på
slottets restaurering. Det hade icke på länge
undergått någon grundligare reparation
och befann sig i ovårdadt skick; nästa
stadium skulle vara förfallets. Alltså
voro omfattande reparationsarbeten af
nöden. Det måste, med hänsyn till de
oersättliga skatter det innesluter och till
själfva byggnadens konstnärligt och hi-

storiskt märkliga beskaffenhet, kraftigare
än förut skyddas mot eldfara. Det hade
upphört att vara fursteboning, och dess
nuvarande bestämmelse är att bevara
historiska minnen och däribland
förnämligast en tafvelsamling af sällsynt
omfång, en af våra förnämsta nationela
dyrbarheter. Denna tafvelsamling var sedan
1880 ställd under intendentens vid
Nationalmuseum inseende, och det tillkom
honom att tillse, att förevisningen
ordnades på lämpligaste sätt. Med hänsyn
härtill voro vissa förändringar i
inredningen nödvändiga. Slutligen hade
byggnaden under tidens lopp varit föremål
för verklig vandalisering. Det gällde
att med undanrödjande af denna söka
bringa i dagen hvad som fanns kvar af
det värderika gamla samt att med all
den historiska trohet, hvaraf man var
mäktig, utfylla vissa af de luckor i det
arkitektoniska och dekorativa
sammanhanget, som genom vanvård eller
åverkan uppkommit. Under olika tidehvarf
hade slottet tillbyggts och restaurerats.
Genom ordnandet af möbler och lösa
dekorationsföremål så att de så vidt
möjligt befunno sig inom de delar af
byggnaden, med hvilka de stodo i
tidssammanhang, skulle de olika epokerna
framträda klarare och i mera samlad
uttrycksfullhet. Hvad tafvelsamlingen beträffar,
borde denna ordnas i historiska grupper,
hvilka äfven de, så långt utrymmet
med-gåfve, skulle infogas i interiörer från
motsvarande tid, hvarvid de ur
konstnärlig och historisk synpunkt
förnämligare arbetena borde erhålla plats i de
ansenligare gemaken, de mindre
framstående i smårum och korridorer, de talrika
dubletterna å andra slott eller lämpliga
offentliga lokaler samt rent underhaltiga
målningar i förrådsrum, hvarjämte, för
sådana målningar som voro af allmänt
intresse men ej kunde få plats i
slottsgemaken, ett särskildt galleri borde inrättas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:44:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1900/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free