Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Åttonde häftet
- Om den gamla norska bildväfnadskonsten och dess pånyttfödelse. Af Ann Margret Holmgren f. Tersmeden. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474
ANN MARGRET HOLMGREN F. TERSMEDEN.
FRU FRIDA HANSEN.
ven fästade mönstret smyges* in med
fingrarna i den grofva ränningen nedifrån uppåt
och tillslås med en gaffel. Ränningen stramas
med lod af lika vigt, hvarigenom hvarje
tråd får samma grad af spänning.
Men i likhet med gobelinen är den en
haute lisse-väfnad d. v. s. hvad G.
Upmark kallar »högvarpsväfnad». Jag skulle
snarare ’välja benämningen
»ståndvarps-väfnad» i motsats till väfnad med liggande
varp (ränning).
I forna tider väfdes uppifrån och nedåt,
hvilken obekväma metod möjligen hade sin
orsak i, att det väl är lättare att forma
en mänsklig figur uppifrån och nedåt än
tvärtom, om man icke har ett mönster att
följa. Kjerstina Hauglum införde
metoden att väfva nedifrån, likasom hon något
förbättrade väfstolens konstruktion.
*
Fru Frida Hansen är icke den enda,
■som upptagit den gamla väfkonsten och fört
den framåt. Fru Prahl, fru Munthe, fru
Johannesen och särskildt fröken Christensen
m. fl. hafva gjort framstående arbeten, men
med undantag af fru Prahl utföra dessa
damer endast andras kompositioner, medan
fru Hansen själf gör ritningarna till
flertalet af sina arbeten och tecknar alla sina
figurer efter lefvande modell.
Som skapande konstnär höjer sig fru
Hansen så väsentligt öfver alla andra norska
bildväfverskor, att vi kunna begränsa oss
till henne som representant för den
nyväckta norska bildväfnadskonsten.
* Häraf det gamla namnet »Smættevæv».
Bland större arbeten af hennes hand
har »Ord och bild» förut* visat »Melkeveien»
(Vintergatan), denna fru Hansens lika
poetiskt sköna som tekniskt fulländade
skapelse, äfven återgifven i »Studio». Flera
bland hennes väfnader hafva inköpts för
utländska muséer och väckt lika stort som
berättigadt uppseende.
I Paris beundras nu en mängd af
hennes arbeten, däribland dörrförhängen med
blommor på grof transparent botten, en af
henne uppfunnen metod af alldeles
egendomlig, ypperlig verkan. Men främsta
rummet intaga fyra jätteväfnader, med hvilka
man torde kunna säga, att Frida Hansen
rest sig och den norska bildväfnadskonsten
ett varaktigt minnesmärke i konstindustriens
historia. De kallas »Salomes dans», »De
kloge og de daarlige jomfruer»** ■—
hennes egna kompositioner — samt »Kong
Sigurds reise til Jorsal», och »Indtoget i
Myklegaard»*** af Gerhard Munthe.
Fru Hansens konst kan sägas vara
äkta kvinnlig. Hon förenar djupt sinne för
det dekorativa och för färgernas harmoni
med en poesi- och fantasifylld behandling
af ämnet, öfver hvilket hon förstår att
gjuta en stämning, som man skulle tro
omöjlig att åstadkomma i en väf, helst med
det material hon använder. Med suveränt
herravälde öfver tekniken framtrollar hon
med det grofva ullgarnet luftiga,
genomskinliga slöjor, lika lätt och obehindradt
som spindeln väfver sitt nät. Endast i
utförandet af ansikten synes understundom
ännu något återstå henne att öfvervinna.
Äfven skulle man kunna anmärka, att hon
måhända nedlägger för stor vikt på
detaljerna till skada för helhetsverkan.
Redan häri visar sig den stora
olikheten emellan hennes och Gerhard
Mun-thes konstnärstemperament. De äro så
olika, som hafvets vågor äro olika den
tvärbranta klippan, och dock lyckas hon
att smidigt följa hans vilja, då hon i sin
väf med mästerskap öfverför hans
genialiska tankar.
Om Munthe behöfver jag ej här tala,
då han redan länge varit känd och be-
* 7:e årg., sid. 417.
** 2 l/i meter höga, 71/* meter breda, väfda i
ett stycke i enorma väfstolar, dem fru Hansen själf
konstruerat.
*** Nära 5 meter höga och 31/, meter breda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:44:12 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1900/0518.html
