Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Elof Tegnér. * 30 juni 1844 — † 26 februari 1900. Af Edvard Lidforss. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 EDVARD LIDFORSS.
jämte väl också däruti, att han arbetade
med en makalös lätthet, som gjorde, att
arbetet aldrig föll honom tungt utan
gick med lif och lust, samt att hans
arbetsmetod var just den, som John Ruskin
en gång rekommenderade åt en
Edinburg-student: »Att göra så mycket som man
raskt och med godt mod’kan göra för
hvar dag i en bestämd riktning, med
syn på ännu aflägsna resultat och med
glädje åt stundens arbete, är det enda
riktiga, det enda verkligt gagneliga sättet».
Det var äfven Tegnérs erfarenhet,
liksom förmodligen allas, som veta hvad
det vill säga att taga vara på tiden och
samla sina krafter på ett bestämdt mål.
Så rik var under denna tid hans
produktivitet, att det icke kan komma i
fråga att här i detalj redogöra därför.
Ser man åter på de större och
företrädesvis viktiga alstren, får man skilja på
dem, som han författat, och dem, vid
hvilka han spelat den anspråkslösare,
men i alla fall ganska mycken omtanke
kräfvande rollen af utgifvare. Främst
bland de senare står otvifvelaktigt den
nya samlingen af farfaderns Efterlemnade
skrifter, däri för första gången en stor
del af dennes enskilda bref utgåfvos.
Denna samling kan icke nog högt
uppskattas; ty förut hade man känt och
beundrat skalden och den offentlige
mannen, men nu fick man lära känna och i
ej mindre grad beundra honom i det
enskilda umgänget med samtidens ypperste
män, som, efter hvad de själfva på
mångfaldiga ställen uttryckligen förklara,
räknade det för en ära och en glädje att
mottaga hans bref, i hvilka han gaf sig
själf så belt och hållet med alla skiftande
stämningar af vemod och löje, samt alltid
med denna oefterhärmligt fängslande stil,
som var hans egnaste tillhörighet. Man
fick sålunda en mera helgjuten bild af
honom såsom människa, och denna bild
vann på att skådas på närmare håll, ty
den visade en personlighet, för hvilken
intet mänskligt var främmande och som
förstod att tänka både fritt och rätt.
Längre fram kompletterad dels med
biskopens bref till sin ämbetsbroder C. Fr.
af Wingård 1823—1845, dels med ett
urval af samtidas bref till honom, Ur
Esaias Tegnérs papper, vardt denna
samling en dyrbar gåfva för hela vårt folk
och skall, jämte de likartade samlingarna
af Törneros’ och Scholanders bref, alltid
utgöra en prydnad för vår litteratur.
Delvis redigerade, delvis författade
blefvo Minnen ock anteckningar efter
Lars von Engeström ett särdeles
värdefullt bidrag till det gustavianska och det
därpå följande tidsskiftets historia. Den
förmodan ligger nära till hands, att det
var sysslandet med de Engeströmska
handlingarna som först hos Tegnér
väckte tanken på ett eget arbete om
samma tid och om den man, som då
genomlopp en så lysande, afundad och
för de våldsammaste ödets kastningar
utsatt bana; visst är åtminstone, att de
väsentligaste förstudierna till Gustaf
Mauritz Armfelt undangjordes och att dess
författande kan anses tillhöra
Stockholmstiden, äfven om endast första delen hann
utkomma före dess slut.
Boken om Armfelt är otvifvelaktigt
Tegnérs mest betydande arbete. Det
rika innehållet, som ger en den fylligaste
bild af händelser och personer, hvilar
på den samvetsgrannaste arkivforskning,
i hvilken hittills intet funnits att rätta
och knappast något torde kunna
tilläggas ; formen utmärker sig för en stilistisk
elegans, som står oöfverträfitäd i vår
litteratur och som man vore frestad att
anse som gustaviansk, framkallad eller
åtminstone påverkad af det lif han under
författandet lefde med den tidens beaux
esprits, om man ej hade så god
anledning att tro den vara rent tegnérsk,
d. v. s. först och främst sig själf och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
