Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om kroppslig uppfostran. Af K. A. Knudsen. Auktoriserad öfversättning från danska för »Ord och Bild» - Gymnastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 02
K. A. KNUDSEN.
rörelse är villkoret för lifvets
vidmakthållande och utveckling. A andra sidan
formas det fysiska lifvet af den rörelse,
som betingas af de särskilda villkor och
förhållanden, under hvilka en varelse
lefver. En hare har fått sin kropp
formad efter den rörelse hans lif mest
tager i anspråk; en fågel, en fisk likaledes,
och på samma sätt är det i
människovärlden.
En jordarbetare bär prägel af sitt
arbete, en snickare af sitt, en
yrkesdansare af sitt, en akrobat af sitt o. s. v.
Ett stadsbarn får en spenslig kropp,
emedan det rör sig för litet, ett barn
från landet blir större och kraftigare,
därför att det får rikligare rörelse. Med
den ungdom, som efter konfirmationen
börjar kroppsarbete, således
företrädesvis landsbygdens barn, inträder ofta från
14—20 års ålder en mycket i ögonen
fallande förändring. I denna ålder,
öfvergångsåldern, fullbordar kroppen sin
utveckling. Det jäser öfverallt och detta
icke mindre på det kroppsliga än det
andliga området; man är ytterst
mottaglig för påverkan och intryck i båda
dessa hänseenden. Under denna tid
erhåller kroppen den form, den sedan
bibehåller för hela lifvet. Då vinner eller
förlorar den sin skönhet. De unga,
som i början af öfvergångsåldern sättas
till kroppsligt arbete, åläggas ofta något
som öfverstiger deras krafter. De anse
det för en ära att räknas för vuxna och
att få sköta vuxnas arbete. De taga i
med all ifver, angelägna om att visa
hvad de duga till, och det skall sitta
hårdt åt, innan de gifva tappt.
Hvarenda landtman vet, huru en sådan 15 à
16 års pojke, när det lider mot slutet
af arbetsdagen under skördetiden, kan
kröka och förvrida sin kropp, när han
för lien genom säden. Den i utveckling
stadda organismen har långt mindre
uthållighet än den fullvuxnes, och den på-
verkas långt starkare af arbetets
enformiga rörelser. På 2 à 3 är kan den
förändras mera än eljest på 20 à 30 år.
Ryggen blir kutig, bröstet platt,
hufvudet lutande, fingrarna böjda, armar och
knän krokiga, gången tung, rörelserna
långsamma. Och styfheten, som
samtidigt har inträdt i stället för
barnaålderns smidighet, fastslår denna
kroppstyp för lifstiden. Kroppen når således
icke sin fulla utveckling, hvarken i kraft
och hälsa eller i storlek och skönhet.
Det är heller icke svårt att i
städerna finna exempel på att barn i
öfvergångsåldern eller något tidigare rent
af hämmats i sin fysiska utveckling;
detta gäller framförallt de barn, som
användas till fabriksarbete eller andra
hårdare sysslor. Man har till och med
ansett faran för dessa så stor, att genom
lag inskränkningar gjorts i deras
användning till arbete.
Och fullt ut lika mycket genom
andligt som genom kroppsligt arbete kan
den kroppsliga utvecklingen hämmas.
Därpå gifva de högsta klasserna i våra
läroanstalter för manlig och kvinnlig
ungdom talrika bevis. Under de sista
skolåren grundläggas fröna till den
svaghet, hvarmed så många intellektuelt
arbetande sedan få dragas hela sitt lif.
Det skulle alldeles icke vara ur vägen,
om genom lagstiftning en sådan
öfveransträngning i skolorna kunde
förebyggas, men ännu är det nog icke många,
som inse faran och tänka på en sådan
åtgärd.
Af det föregående inse vi, att om
också rörelse är nödvändig för kroppen,
så är det alldeles icke likgiltigt, hvilken
och huru mycken rörelse kroppen får.
Alldenstund gymnastiköfningar icke
hafva lösandet af någon bestämd yttre
uppgift till mål, kan gymnastiken välja
och forma sina rörelser endast och
allenast med hänsyn till hvad som mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
