Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om kroppslig uppfostran. Af K. A. Knudsen. Auktoriserad öfversättning från danska för »Ord och Bild» - Gymnastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KROPPSLIG UPPFOSTRAN.
199
likartade, att den människa, som icke
öfvas i att utföra några andra, blir
klumpig och otymplig. Hennes muskler
och nerver kunna liknas vid en här af
dåligt utbildade trupper, med hvilka en
anförare icke kan operera tillräckligt
hastigt och säkert, emedan de icke äro
samöfvade. Gymnastiken har en mängd
rörelser, som äro alldeles särskildt ägnade
att få kroppens muskler att samarbeta
på det mest ändamålsenliga sätt. Det
finnes många rörelser, som det ej fordras
så synnerlig stor kraft att utföra, men
hvilka det icke desto mindre tager lång
tid att inlära, emedan en hel del
muskler skola inöfvas till samarbete på ett
alldeles bestämdt sätt; om någon af
dem griper in för tidigt eller för sent
eller för starkt, misslyckas hela
utförandet; man skiljer sig klumpigt och ovigt
från sin uppgift eller kan till och med
falla omkull och göra sig illa. Ju bättre
gymnastiken har lärt oss detta
musklernas rätta samspel, som kallas
behärskning, vighet, smidighet och behändighet,
i desto högre grad har den gjort
kroppen till viljans lydiga redskap, och desto
bättre har den ock lärt människan att
använda sina krafter med största
verkan och bästa hushållning. Och för en
sådan förmåga gifves det ständigt och
jämnt bruk, icke blott i gymnastiksalen
— i så fall vore den icke just mycket
värd — utan äfven i vårt dagliga lif
genom gymnastikens tillämpande
därstädes; den gör vårt uppträdande mindre
tafatt, mera fritt och otvunget; den
räddar oss vid en mängd tillfällen från
missöden och fataliteter; den underlättar
kroppsarbetet, i det den lär oss, huru
man skall uträtta detsamma på det mest
behändiga och kraftbesparande sätt och
bidrager sålunda till att skapa
uthållighet.
Såsom förut nämnts, äro
hvardagslifvets rörelser ensidiga och de vanligast
förekommande arbetsställningarna, vare
sig för kroppsligt eller intellektuelt
arbete, ohälsosamma och osköna.
Kroppen hålles i regel framåtlutad, och man
arbetar hufvudsakligast medelst rörelser,
som inbegripa böjningar (böj rörelser).
Den kropp, som icke erhåller andra
rörelser såsom motvikt häremot, undgår
icke att inom kort få sin typiska pregel:
böjdt hufvud, böjd rygg, böjda armar
och böjda ben. Den omformas till en
oskön företeelse. I motsats härtill
skapar gymnastiken skönhet, icke blott
emedan dess rörelser äro allsidiga och
afse att åstadkomma harmoni mellan
kroppens olika delar, utan ock därföre
att den förfogar öfver en mängd
öfningar, hvilka genom sin form och verkan
kraftigt bidraga till att framkalla
skönhet och behag i hållning och rörelser.
Och häruti visar sig gymnastiken åter
äga ett bestämdt företräde framför andra
medel i kroppsuppfostrans tjänst. Det
är nämligen alldeles ingen sak af
underordnad betydelse i fråga om
kroppsuppfostran, att få själens omhölje
utveckladt till skönhet; det är icke ensamt
något, som berör vår fåfänga såsom
traktandet efter granna och dyrbara kläder.
Ty sträfvandet efter kroppslig skönhet
sammanfaller mycket nära med
sträfvandet efter kroppslig hälsa. Skönhetens
kännetecken: ett väl uppburet hufvud,
ett höghvälfdt bröst, en vacker, högrest
hållning och lätta, spänstiga rörelser äro
just hälsans och kraftens kännetecken,
och de äro identiska med hvad
hälso-läran och fysiologien fordra af
organismen för att de viktigaste
lifsyttringar-na, andningsprocessen, blodomloppet och
matsmältningen, skola kunna försiggå
lättast och fullkomligast.
De fordringar vi nutidsmänniskor
ställa på vårt yttre, gälla i allt för hög
grad kläderna. Det är ej utan orsak
ordspråket »kläder skapa folk» kommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
