Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om kroppslig uppfostran. Af K. A. Knudsen. Auktoriserad öfversättning från danska för »Ord och Bild» - Gymnastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 02
K. A. KNUDSEN.
andningen således kan ske djup och
kraftig.
Äfven i andra hänseenden råder
skillnad mellan hvardagslifvets rörelser och
gymnastiken. Slåtterkarlen t. ex. gör
alldeles samma rörelser om aftonen, när
han skall sluta arbetet, som när han
började om morgonen. Likaså den som
gräfver, den som ror o. s. v. Arbetet
kräfver således ett idkeligt upprepande
af samma rörelser och ställningar.
Därigenom kommer det att utöfva ett
ensidigt inflytande på kroppen. Om man
häremot vill invända, att man ena
dagen har ett arbete, en annan dag ett
annat, och att rörelserna därigenom blifva
tillräckligt allsidiga, så behöfver man
blott lägga märke till, huru som
kroppens ställning i de flesta arbeten och
yrken är i hufvudsak ensartad. Man
har arbetet framför sig, och den
vanliga arbetsställningen blir då denna:
hufvudet nedböjdt, axlarna framdragna,
ryggen böjd, bröstet hopklämdt, armar,
fingrar och knän krökta. Det är
således i allmänhet i böjda ställningar, som
hvardagsarbetet utföres, och själfva
utförandet kräfver hufvudsakligast
samman-bojning af lemmarna.
Gymnastiken är i motsats härtill
allsidig. Den upprepar icke någon längre
tid samma rörelser; efter ett
jämförelsevis kort men kraftigt gymnastiskt arbete
med en del af kroppen tages en annan
del däraf i anspråk, för att på detta sätt
åt alla dess delar gifva en utveckling,
som skapar hälsa, harmoni och
jämnvikt inom hela organismen.
I ett hänseende är gymnastiken
ensidig, nämligen i bruket af sträckningar
(sträckrörelser), men detta är den efter
full öfverläggning och på goda skäl.
Ty vare sig det gäller den ungdom,
som sitter lutad öfver boken, öfver
pianot, öfver sin sömnad, eller den, som
står böjd och krökt i sitt handtverk
eller annat hvardagsarbete, så behöfver
denna ungdom först och främst att rätas
upp och få sina leder fullt utsträckta.
Nu ligger det nära till hands att
spörja: Kan då verkligen några fä
timmars gymnastik i veckan märkbart
öfvervinna det inflytande, som
hvardagslifvets och yrkesarbetets enformiga och
ensidiga ställningar och rörelser utöfva
icke blott dagligen utan ock hela dagen
igenom? Ja! Erfarenheten visar, att när
gymnastik ledes rätt och lärjungarna
däri inlägga hela sin energi, så få
verkningarna af gymnastiken öfvertaget och
återgifva åt kroppen mer eller mindre
dess ursprungliga, medfödda goda
hållning. Det är som om gymnastiken
arbetade med naturen; de dåliga
ställningarna och rörelserna emot densamma,
och därför afgår gymnastiken alltid med
segern.
Dessutom sörjer gymnastiken alltid
för att musklernas arbete sker under
gynnsamma betingelser för de inre
organen, hjärta och lungor, och för
musklernas egen näring. De senares arbete
är visserligen blott af kort varaktighet,
men i stället så mycket intensivare.
Därigenom eggas och förhöjes
lifsverksamheten i såväl själfva musklerna som
i alla andra organ, utan att de tröttna
och gå miste om arbetets gagnande
verkningar. Detta utgör också delvis
förklaringen till det kända faktum, att
gymnastiken förökar krafterna i så
påfallande mycket högre grad än det
dagliga kroppsarbetet, oaktadt detta
utöfvas flera timmar dagligen hela veckan
igenom.
De många musklerna i kroppen och
de till dem hörande nerverna skola läras
att arbeta tillsamman, för att rörelserna
skola kunna blifva säkra och uppfylla
sitt ändamål. De rörelser, som komma
till användning i hvardagslifvet, äro i
allmänhet så litet sammansatta och så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
