Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om kroppslig uppfostran. Af K. A. Knudsen. Auktoriserad öfversättning från danska för »Ord och Bild» - Lek och idrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 02
K. A. KNUDSEN.
liga området. Man kan nu läsa i tryck
sådana uttalanden, som att Danmark står
högst i fråga om kroppsöfningar, därför
att det i en eller annan bransch har ett
par specialister, som framgångsrikt
kunnat mäta sig med utlandets stjärnor, eller
att fotbollspelet har nått en hög
utveckling i Danmark, därför att Köpenhamn
har ett lag spelare som en gång
besegrat några tyskar. Skulle det icke vara
riktigare att säga, att Danmark stode
högt t. ex. i fotboll, om denna idrott
öfvades i alla skolor och af hela den
vuxna ungdomen, till och med om det
icke spelades så alldeles fulländadt efter
alla konstens regler och med iakttagande
af alla finesser? Ett sådant utöfvande
af idrott hade då bidragit att skänka
vårt folk den pånyttfödelse vi, såsom
alla andra gamla kulturfolk, så väl
behöfva.
De idrottsgrenar, som särskildt löpa
fara att inskränkas till att blifva öfvade
af det lilla bästa fåtalet, äro sådana, där
en individ täflar med en annan; som
sådana räknas t. ex. brottning, atletiska
kraftprof, gångtäflan, kappstrider af olika
slag, kapplöpningar och
velocipedtäflin-gar m. m. Här fordras ingen
sammanhållning, ingen behöfver taga hänsyn till
den andre. Den enskildes ärelystnad och
fåfänga regleras icke af de band, som
samarbetet med andra pålägga. Dessa
individuela täflingar vålla ytterst lätt att
krafterna ansträngas öfver förmågan.
Ingen åkaredräng kan obarmhärtigare
piska på sin häst än utmärkelsebegär
och fåfänga kunna hetsa den, som de
hafva fått i sina klor under en spännande
täflingsstrid. De idrottstäflingar, där grupp
täflar mot grupp, lag mot lag, urarta
däremot icke på långt när så lätt till
sådana öfverdriften Detta är säkerligen
en af de väsentligaste anledningarna till
att bollspel äro mycket allmännare och
af långt större pedagogiskt värde än åt-
skilliga af de nyssnämnda idrotterna.
Här kan den enskilde blott verka i
förening med sina medspelare; hänsyn till
det gemensamma bästa sätter gränser
för hans ärelystnad, och likväl är det
ingen fara för att han mister lusten.
Striden med motståndarna håller nog
täflingsbegäret vaket. Det är genom sina
bollspel och icke genom individuel sport,
som engelsmännen skaffa sig sin
kroppsliga utveckling.
Mången läsare säger nu säkert: Det
kan nog ligga en hel del sanning i det,
som här är sagdt om fysisk uppfostran;
men låtom oss dock aldrig glömma, att
kroppen blott är något underordnadt.
Det är dock själen och dess utveckling
som det i första rummet gäller. Härpå
svara vi: Ja det är sant; själen
omfattar allt, som har värde för lifvet. Det
är om själens väl som allt skall röra sig.
Men nu är det så, att om man vill till
en plats, så måste man följa vägen som
leder dit; vill man nå ett mål, måste
man använda de rätta medlen. Och
däraf följer, att vill jag själens bästa,
måste jag ock sörja för kroppens bästa.
Den yttre världen är till för själen genom
kroppen, själen kan endast genom denna
visa sin verksamhet utåt, och kroppens
tillstånd sänder vidtgående verkningar
in uti hela själens rike. Själ och kropp
äro så nära förenade som säden med
den jord, hvarur den spirar upp. Ju
mera välskött åkern är, desto rikare blir
skörden. Det behöfs en stark kropp för
att vara bärare för själens verksamhet
under ett långt lif. Huru ofta inträffar
ej att rika själsgåfvor blifva ofruktbara,
därför att kroppskrafterna icke räcka till.
Således är det blott själens väl det gäller,
när man på det rätta sättet arbetar för
kroppens väl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
