- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tionde årgången. 1901 /
206

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Älfdalens porfyrindustri. Af Fredr. Svenonius. Med 6 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206

FREDR. SVENONIUS.

vetenskapliga betydelsen af
bergartsnamnet porfyr och dess talrika varieteter; i
vanlig praktisk mening afses därmed
åtskilliga mycket finkorniga och mycket
hårda, vanligen rent massformiga
bergarter, i hvilkas massa tydliga, något
större kristaller och korn af olika, oftast
ljusa mineral ligga jämt och vackert
ut-stänkta. Sådana strökorn benämnas
»koppor» i Älfdalen, hvarför bergarten

All denna porfyr — porfido rosso antico
— hämtades på den tiden från Egypten,
där den i berget Djebel Dokhan, mellan
Nilen och Röda hafvet, bildar en gång
af c:a 25 meters bredd i granit.

I Sverige hade väl en och annan för
naturens eller konstens alster mera lifligt
intresserad person genom litteraturen eller
vidberesta landsmäns beskrifningar någon
aning om den ädla stenartens utseende,

ROSENDALSVASEN. (SID. 2o8.) EFTER TECKNING AF C. S. HALLBECK.

där ock kallas »koppsten». I följd af
sin hårdhet antaga dessa porfyrer vid
polering en sällsynt hög och varaktig
glans. Redan i den klassiska forntiden
och särskildt under senare delen af
romerska kejsartiden stodo arbeten af
porfyr i högsta värde, och talrika
sarkofager, pelare, vaser och urnor, som ännu
ses i den eviga staden, vittna om
romarnas smak och stora konstskicklighet
i behandling af det hårda materialet.

men att den fanns här och därtill i så
sköna och växlande arter, att de
öfver-glänsa de egyptiska, det visste ingen,
förrän kyrkoherden i Älfdalen Erik
Näs-man på 1720-talet kom på den tanken,
att den ovanliga stenen i flera af hans
sockens berg möjligen vore just den
klassiska porfyren eller åtminstone något
likartadt. På hans framställning lät Kungl.
Bergskollegium år 1731 verkställa en
undersökning rörande bergartens utbred-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1901/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free