Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Boerpolitik. Af John af Klercker. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
JOHN AF KLERCKER.
guldgräfveriet i fjärran Västern under
dess vilda period. De uitlanders
däremot, hvilka tagit boerernas parti, delvis
af dem förlänats med medborgarrätt och
hvilka vi nu finna bland de ilsknast
skriande boerfanatikerna i Europa, voro
öfvervägande äfventyrare af det af Lion
Cachet karaktäriserade slaget. Dessa
kommo till landet för att finna feta
äm-betsställningar, och just de ha troget
bistått boererna i att utsuga den gifvande
mjölkko, som den hastigt växande
industrien erbjöd. För att få bevis för
detta behöfver man blott studera hvad
de senare invandrade och därför
till-bakasatta tyska boeranhängarna ha att
säga om sina nederländska
medentusi-aster för Oom Paul och hans republik,
så t. ex. den tyske d:r Vallentin,
»Stabs-kapitän der Burenarmee», som i talrika
broschyrer och böcker förfäktar
boerhatet mot England. Detta i
förbigående.
Under presidenten Burgers kommo, då
han icke i Nederländerna rönte det
ekonomiska understöd han väntat,
engelsksinnade kapländare till stort inflytande i
Transvaal, och det var från detta håll
initiativet till annektionen togs. Den
nederländska klicken, som kände sig
tillbakasatt, fylkade sig nu omkring Kruger.
Den har alltsedan boerresningen under
samme Kruger bibehållit ett så stort
inflytande i landet, att man riktigast torde
kunna säga, att denna boerrepublik
under de förflutna tjugu ären regerats icke
af boererna utan af Kruger och hans
personliga anhang samt denna holländska
klick. Den har med Krugers släktingar
och talrika afkomma besatt de
indräk-tiga administrativa posterna, hvilkas löner
med den stigande skatteflod, som
gruf-driften tillfört den förut bankruttmässiga
staten, vuxit till för en liten bonderepublik
svindlande belopp och hvilka dessutom
lämnat rikliga tillfällen till biförtjänster i
form af handtryckningar.* Den har lagt
beslag på de indräktiga monopolen, som
den fria republiken skyndat sig att
införa till grufindustriens ytterligare
skinnande. Och det är den som varit mest
rädd för att tillåta de engelska
invandrarna, med sin nedärfda läggning för
parlamentariskt styrelsesätt, att i dittills
gängse ordning blifva röstberättigade
medborgare, då detta snart skulle
medfört en offentlighet af hela
regeringsmaskineriets interiörer, som för dem
skulle betydt ett skymfligt förjagande.
Medan de bättre uitlanderelementen,,
de engelska och bland de öfriga
framför allt de tyska, höllo till såsom
industriidkare och gruftjänstemän i de
nygrundade idoga samhällena Johannesburg och
Krügersdorp och under kriget å ömse
sidor visade sig som präktigt folk, hvilka
bildade dugliga frikårer: Imperial Light
Horse o. s. v. på engelsk sida och de
tyska och skandinaviska kårerna på
boersidan, vimlade det af nederländare och
en del andra besynnerliga element i
Pretoria och i de administrativa centra.
Nederländare utgjorde också en stor del af
den sorgligt beryktade Pretoriapolisen,
hvilkens excesser under de dagar Lörd
Roberts’ armé stod för portarna bjärt
afsticker från den öfvervägande tyska
Johannesburgspolisens tappra
uppträdande. Den senare utmärkte sig som
* Lärorik är i detta afseende historien om
koncessionen af Selati-banan. Vid processen
inför Transvaals högsta domstol 1894
bevisades, att af i:sta Volksraadets 26 medlemmar
21 tagit mutor af koncessionären Vorster, som
själf var medlem af detsamma. Och vid
processen i Bruxelles 1900 framkom, att en half
million kronor kontant utbetalts i mutor,
däribland 80,000 kronor till Kruger själf, förutom
gåfvor af aktier.
Kruger försvarade ett liknande
korruptionsfall med att »i ett land, där ämbetsmännen ej
få pension, borde de ej hindras från att skaffa
sig biförtjänster»!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
