Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Boerpolitik. Af John af Klercker. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOERPOLITIK. 2 283
bekant särskildt vid Dalmanutha, där den,
öfvergifven af boererna, ensam höll en
hopplös position. Om polisens
uppträdande i Pretoria efter Krugers flykt d.
29 maj 1900 däremot berättar Vallentin:*
»Tjufnad och röfveri voro i full gång.
Beklagligen spelade vid denna
plundrings-handtering den såkallade specialpolisen,
som nästan uteslutande bestod af
holländare — »den Drückebergern» — en
framstående rol; likaså en tysk, St . . ,
förutvarande kypare på Grand Hotel i
Pretoria och senare inskrifven i
främlingsboken på ett hotell i Vlissingen
under namnet grefve Stiiber. Med detta
enda undantag var tyskarnas
uppträdande mönstergilt. De förutnämda
holländarna däremot föregingo de andra
med dåligt exempel. Hack i häl följdes
de af kafferkvinnor och haltblod, och
dessa bragte under den tappra polisens
beskydd sitt byte i säkerhet. Till slut
råkade så de holländska
säkerhetsväktarna i handgemäng sinsemellan, och
det gafs blodviten.»
Dessa nederländare, på hvilka
Kruger länge stödde sig, voro hjärtligt
hatade af boererna själfva, liksom af de
öfriga europeerna. Som vanligt börjar
först nu, efter katastrofen, den fulla
sanningen i detta afseende komma i dagen,
och de olika boervänner, som enas i
hatet mot England, börja ömsesidigt
angripa hvarandra. Några exempel!
En tysk boerentusiast (Vallentin)
utbrister: »Hade dina politiker och
representanter i Europa (holländaren dr Leyds!)
varit riktigt underrättade och hade de
efter plikt och samvete underrättat sig
om den sanna stämningen, så hade det
aldrig kommit till ett krig. —–-
Ty du själf, Transvaalboer, du var afvogt
stämd mot de män, som kommo från
det landet, där icke blott grodorna utan
*Meine Kriegserlebnisse bei den Buren, p. 168.
äfven människorna kväka (sic!). Du
hatade dessa personer, som till öfvermätt
skröto öfver sin stamförvandtskap med
dig och som innästlade sig på ditt
område, där uppförde sig som herrar i
landet, och som betraktade din stat såsom
sin egen koloniala mark, — — — du
anade icke den fara, som hotade dig
från detta skräpland på denna sidan om
Kanalen.» I en liten broschyr om den
holländska ambulansens öden under
kriget, som till förmån för republikernas
strid utgifvits i Holland, omtalar
författaren (Wormser) många drastiska
exempel på det hat och det förakt, som boern
af folket, i motsats till Krugerklicken,
lade i dagen mot nederländarna. Jag
nöjer mig med att anföra en gammal
boers uttalande, då han utkördes från
en kupé, som var reserverad för sårade.
»Det ser ut som om vi alltid skulle få
böja oss under främlingar. Men vänta
bara, när vi klarerat saken med
engelsmännen, skola vi nog ta itu med
holländarna!»
Nederländarna hade icke endast
aggressiva tendenser mot England utan
sträfvade mer eller mindre öppet att
småningom göra icke blott republikerna
utan äfven Kap till en holländsk koloni.
De kommo därför i en viss motsättning
mot afrikanderrörelsen, och denna
antagonism fick ett uttryck i oppositionen
mot sträfvandena att göra det inhemska
»taal»et, i stället för högholländskan, till
skriftspråk i republikerna.
Mot slutet af Krugers regemente
började de öfriga lojala, d. v. s.
Kruger-vänliga uitlanderelementen i landet att
bli så starka, att holländarklicken något
distanserades. Deras dugligaste men
också i intrigen starkaste representant,
den holländsk-indiske juristen d:r W.
Leyds, trädde tillbaka från
statssekretariatet för att öfvertaga posten såsom
ledare af republikens alliansförhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
