Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Boerpolitik. Af John af Klercker. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
JOHN AF KLERCKER.
Republiek, som annars vore betydelselöst,
dä flera andra republiker funnos i landet,
hade ett aggressivt syfte. I
Pretoriakonventionen 1881 kallades landet Transvaal
State, och det var en obegriplig flathet
af Lörd Derby, att han 1884 gaf efter
för namnändringen i
Londonkonventionen.
Vill man ha de otvetydiga bevisen
för boerernas anfallsplaner mot England
och samtidigt få klart för sig, hur
oerhördt tolerant det engelska väldet i
Sydafrika till sin egen skada varit gentemot
deras aggressiva uppsåt, behöfver man
endast studera F. W. Reitz’ högst
märkliga diktsamling »Uitgesogte Afrikaanse
Gedigte». Dessa ha endast hån för
försöket att förbereda en allmän
sammanslutning i Sydafrika till en stat, som med
tiden skulle ernå själfstyrelse och till slut
full själfständighet, en tanke som
flerfaldiga gånger omfattats varmt äfven från
engelskt håll, men den proklamerar snart
sagdt på hvarje blad fordran på en
engelskfientlig stat med undertryckande af det
engelska folkelementet. Och hvem är
den man, som utgaf denna samling,
hvilken näst bibeln utgör en af de mest
lästa böcker i boerlandet? Då första
upplagan utgafs i Kapstaden, var han
president i Oranjestaten, och då den
tillökade upplagan utkom i
Amsterdam-Pretoria, statssekreterare i Transvaal och
Krugers högra hand. Det klingar som
ett hån att samtidigt se hans namn under
de många listiga skrifvelser till engelska
kolonialministern, där boerregeringens
fredskärlek framhäfves i tid och otid.
Ty det är sannerligen ingen fridens anda
som genomströmmar dessa ytterst
heterogena dikter, där man bland aggressiva
boersånger finner efterdiktningar af
åtskilliga engelska godtköpsvisor om rysliga
händelser och rörande kärleksöden och
till och med af gamla bekanta från fjärran
västern, såsom slagdängan »Oh my
dar-ling Clementine».
Redan dateringen på den sista
upplagan: Zuid-Afrika, Feb. 1897, är
betecknande. Att ordet Dwinglandy = tyranni
skrifves med stor bokstaf och därigenom
får karaktären af nomen proprium och
en betänklig ljudlikhet med engelskt
uttaladt England, kan vara en tillfällighet,
men är det knappast. Dock när Reitz
i nr. 3 sjunger om Oranjestaten såsom
»Die kern van vrije Afrika,
van onafhanklik Afrika,
van Afrika met eije vlag, —
(Kärnan till det fria Afrika, till oafhängigt
Afrika, till Afrika med egen flagg»)
och om:
. . »die lang venvagte dag,
dan wapper daar öns eije vlag
längs strand en kus van Afrika
van Groot Rivier tot Tugela, —
(den efterlängtade dagen, då vår egen flagga
fladdrar längs stranden och kusten af Afrika,
från Oranjefloden till Tugela»),
d. v s. öfver hela Englands
kolonialområde, så är det redan besynnerligt, att en
ansvarig statsman står som utgifvare.
Men när han tre gånger i samma dikt
kursiverar:
•»Öns wil gen Konings der öns rneer! —
(Vi vilja inga kungar öfver oss mer!»
och tillägger:
»Eèn Republiek is Afrika
van Grootrivier tot Tugela. .
Wat praat jul’ van confedereer? . .
Geè eers terug gestole land, —
(En Republik är Afrika från Oranjefloden till
Tugela . . . Hvad pratar Ni om att
konfede-rera ... Ge först tillbaka stulet land»),
eller i de hätska »Patriotsångerna»
brännmärker alla såsom fosterlandsförrädare,
som lära sig engelska språket, så är det
otvetydigt, att en fredlig statsman icke är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
