Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Femte häftet
- Boerpolitik. Af John af Klercker. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOERPOLITIK.
257
utgifvaren. Hela boken genomandas af
en så stridslysten och på samma gång
mot England föraktfull tendens, att redan
den i och för sig, med tanke på
författarens andel i de politiska händelserna,
skulle lämna ett afgörande bevis för an
fallsplanernas existens. Ett verk i samma
anda är den pamflett, som samme Reitz
under kriget lät utgifva i Europa på olika
språk under titeln »Ett sekel af
orättfärdighet» och för hvilken han bär
ansvaret, om den ock, såsom den
holländske redaktören antar, är författad af
generalprokuratorn Smuts, en annan af
den senaste Krugerklicken.
Exemplen skulle kunna fortsättas,
långt utom ramen för denna lilla uppsats,
men jag tror det sagda vara nog för
att antyda, att boererna under hela det
flydda århundradet, långt ifrån att i
stillhet vilja lefva för sig själfva, handlat
-efter en konsekvent plan att dels hindra
utbredningen af engelskt handelsområde
och engelskt kolonisationsgebit på
infödingarnas territorier, dels utjaga England
■och de engelsktalande ur Sydafrika; att
denna konspiration i Kruger haft sin
-senaste ledare och att han såsom
hjälptrupper sökt begagna sig af Englands
politiska rivaler, att England sålunda varit
fullt berättigadt, om det af själfförsvar
angripit fridstöraren och kufvat honom,
men att det tvärtom af öfverdrifna
hänsyn i det längsta sökt åstadkomma en
-fredlig lösning och låtit boererna först
gripa till svärdet.
*
Af vår vanliga skolhistoria ha vi alla
fått den uppfattningen, att Frankrikes
hugenotter voro idel förföljda fridsmän
och samvetsfrihetens kämpar, då deras
motståndare katolikerna samt och
synnerligen voro grymma barbarer och
våldsmän. Men går man exempelvis i Nimes
Ord och Bild, io:e årg.
och betraktar de härliga romerska
minnesmärkena, som trotsat alla successiva
barbarinvasioner blott för att till sist i
vildsint raseri brännas sönder af fanatiska
kalvinister, blir man fundersam. Inför
de sköflade hvalfven af det s. k.
Diana-templet, där marmorblocken till slut af
hettan sprängdes till grus och splittror,
då det brändes, icke af råa, obildade
bönder, men af educerade män, som insågo
monumentens värde och läto afteckna
dem före sköflingen, känner man äfven
något annat falla i grus och spillror. Man
blir öfvertygad om oriktigheten af de
välberäknade historiska
byggnadsstommar, som den konfessionela eller politiska
ensidigheten så bekvämt lagt till rätta för
oss, med änglagestalter i idealisk
solbelysning på altarena och djäfvulsskepnader
förvisade till skammens och hatets skumma
hålor, och man konstaterar med grämelse,
att slik förödelse skedde af hat mot de
oliktänkande, som användt byggnaderna
till gudshus. Ransakar man
häfdaböc-kerna, finner man, att troende protestanter
i detta samma Nimes redan år 1567,
således fem år fore den ökända
Bartolo-meinatten, på sina katolska medborgare
anställde »La Michelade’s» fruktansvärda
massakrer, när stadens förste konsul, Gui
Rochette, och ett hundratal andra
katoliker af fridsreligionens representanter
dolk-stungos och ännu lefvande kastades i
brunnen på biskopspalatsets gård, tills
den flödade öfver af blod, och man får
då en ytterligare skärpt känsla af att
fördelningen af skuggor och dagrar i vår
uppfattning tarfvar en betydlig korrektion.
Man har svårt att finna brännandet
af Miguel Serveto förtjänstfullare än
af-rättandet af Giordano Bruno eller
justitiemordet på Jan van Oiden Barneveldt en
mera ursäktlig handling än blodsdomen
öfver Egmond och Hoorne. Ty äfven
nederländarna, hvilkas frihetsstrid intager
ett så högt rum bland de heroiska världs-
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:44:47 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1901/0287.html
