Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Arnold Böcklin. Af Osvald Sirén. Med 14 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5i4
osvald siren.
uppmuntran hos publiken. Men Böcklin
visste hvad allmänhetens dom i
konstnärliga frågor är värd; i stället för att
smickra publikens smak eller åtminstone
icke stöta den för hufvudet, afgränsade
han sig år från år allt mera gentemot
yttervärlden, ju längre han nådde öfver
sin naturliga ungdoms period af
experimenterande och sökande.
Af stor betydelse för målarens vidare
utveckling blef hans vistelse i Weimar
1860—62. Han kallades dit af
storhertig Karl Alexander för att jämte flere
af samtidens störste konstnärer, Lenbach,
Genelli, Preller, Begås o. a., inträda som
professor vid den nyinrättade
konsthögskolan. Den unge hertigen ville ännu
en gång se Weimar stråla som den
yppersta klenoden bland Tysklands stater,
ehuru med annat sken än under de vittra
stormännens dagar. Drömmen blef kort;
den lilla stadens storhetsæra dröjde blott
några år, musikerna och konstnärerna
spredos åter åt alla väderstreck, men för
flere än Böcklin torde det dock varit af
afsevärd betydelse att en tid hafva lefvat
i dagligt umgänge med de mest
genialiska bland sina samtida tyska yrkesbröder.
För den yttre iakttagaren gestaltade
sig Böcklins lif i Weimar ungefär som i
Rom. Han målade föga, grubblade i
stället på allehanda tekniska och
matematiska experiment, bl. a. påstås han
hafva kommit den rätta teorien för
konstruerande af flygmaskinen på spåren. Som
professor torde han knappast heller varit
fullt lämplig, ty huru mycket han än
haft att meddela de unga eleverna såväl
beträffande konstens formela sida som
dess innehåll, så fann han svårligen den
rätta formen därför; han skilde sig
förvisso alltför mycket från vanliga dödliga
för att kunna blifva rätt förstådd och
uppskattad af de unga. Dessutom var
hans arbetsmetod ingalunda den, som
plär rekommenderas åt nybörjare. Endast
i undantagsfall, för en eller annan
detaljteckning, använde han modell, för öfrigt
studerade han naturen endast genom att
se, genom att betrakta föremålen under
stark och ihållande koncentration, nästan
aldrig underlättad af tecknande. Det
förtäljes af dem, som varit i tillfälle att
vandra omkring i naturen vid mästarens
sida, att han stundom helt plötsligt kunde
stanna inför en cypress eller en stenek
och så förblifva stående med blicken
oafvändt: fästad på trädet ända till 25
minuters tid. På så sätt samlade han
ett rikt förråd af bilder i själen, hvilka
han sedan sammanställde och utförde i
sina taflor. Den reela verkligheten var för
honom blott ett medel eller ett underlag,
som på intet sätt kunde binda hans fria
skapande diktarfantasi. Men hans
naturkänsla var så djup och äkta, att han
fullständigt — in i minsta anatomiska
detalj — underkastade sig naturens lagar och
verkliga förhållanden. Detta i förening
med hans öfverlägsna tekniska kunskaper
var väl orsaken till att han med sin
fantasikraft kunde omgestalta naturen
till större poetisk uttrycksfullhet än någon
annan modern målare. I
öfverensstämmelse med denna intuitiva
naturuppfattning stod äfven hans arbetssätt i
öfrigt. Han trefvade sig aldrig fram med
en bild. När han en gång i själen
kon-ciperat kompositionen, såg han den så
klart inför sin inre konstnärsblick, att
han omedelbart kunde fatta penseln och
utföra taflan alla prima. Vanligen
arbetade han då med nästan feberaktig ifver
— flere bland sina största bilder har
han utfört inom några veckor —; i yngre
dagar hände det t. o. m. att han höll
på med målningen i ett sträck, ända tills
han dignade ned inför staffliet och måste
bäras sanslös bort. Men när arbetet var
färdigt, kunde det åter förgå veckor, ja,
månader, utan att han ägnade en tanke
åt palett och penslar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
