Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Arnold Böcklin. Af Osvald Sirén. Med 14 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arnold böcklin.
519
Såsom redan antyddes, var
Weimar-vistelsen för honom hufvudsakligen en
tid af inre subjektiv utveckling,
någonting af detsamma som Leonardos och
Diirers perioder af teoretiserande och
tekniskt experimenterande. Han lät sin
själs frukter mogna i stillhet, utan att
plåga sig med ständiga tankar på nya
motiv och nya arbeten, och han kunde
göra det med så mycket större lugn
nu, då han var säkerställd i ekonomiskt
afseende. Diktaren, naturpoeten inom
honom träder fram allt tydligare;
stämningsinnehållet i hans konst fördjupas
och får allt mera denna säregna prägel
af ljus hellenisk skönhetslängtan, dämpad
af tungt germanskt blod. Han börjar
tolka naturen som någonting organiskt
lefvande, en symbol blott för en
inneboende ande, som ikläder sig skiftande
former än af gudaväsen, än af dryader,
nymfer, fauner, najader, tritoner, nereider
m. fl. halft mänskliga, halft djurliknande
skapelser, dem forntidens folk både i
norr och söder dyrkade under olika
namn, men dem vår förståndsmässiga
tid längesedan utmönstrat såsom
vidskepelse. Den poetiska panteismen var
Böcklins konstnärliga religion, den går
som en röd tråd genom hela hans
produktion och utgör den inspirerande
kraften i hans bästa arbeten.
Bland taflor från denna tid förtjänar
såsom ett karaktäristiskt exempel om-
nämnas den bekanta bilden å
Schackgalleriet i München framställande Pan, som
förskräcker en herde. Med ett bredt
hångrin tittar den behornade guden fram
öfver ett klippblock på en höjd.
Herden, som nyss suttit hos sina getter,
halfslumrande i det gassande solljuset, har
spruttit till vid det hesa skrattet och rusar
nu hals öfver hufvud bort i fullkomlig
»panisk» förskräckelse, följd af en hvit
getabock, medan tvenne andra stå
lugna kvar invid klippväggen, oberörda af
GOTERTÅG. Tillhör herr Ed. Eckenstein-Schröter i Basel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
