Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tionde häftet
- A. U. Bååth. Af Hans Emil Larsson. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Ill. NMKJELLA-G |
A. U. BÅÅTH.
Af HANS EMIL LARSSON.
Med 2 bilder.
DET ligger mellan Bååths första och hans
senast utgifna diktsamling en tid af
21 år. Och det är tillsammans sex
samlingar af smärre dikter och två större
diktcyklar som han under denna tid låtit se
dagen. Det är en ganska rik poetisk
produktion, så mycket mer som Bååth alltid
är sig själf och nästan alla hans dikter
hafva gediget värde. Aldrig är det så
med honom, att han tager ett motiv
likadant som hundrade före honom tagit och
i det gängse poetiska språket på ett
lätt-funnet sätt formar det ut i välklingande
och på vana fötter lätt löpande verser.
Han har alltid något eget att säga, och
han säger det på sitt eget sätt. Och ännu
i sin sista diktsamling visar han väsentligen
samma karaktär som i sin första.
Han är icke s. k. kärnlyriker. Han
ger sällan omedelbara uttryck åt stämningar
och känslor. Ej heller är han
reflektions-diktare. Men båda dessa element finnas
dock hos honom. Hvad som hos honom
är egendomligt är, att han binder så väl
känsla som reflektion vid konkreta bilder
ur den yttre verkligheten. Han älskar
hvarken poetiska utbrott eller
deklamationer. Men han målar. Och i den tafla
han målar ligga ämnen både för känsla,
fantasi och reflexion. Han är
stämningsdiktare. Men stämningen sväfvar ej som
en blå rök ut i rymden utan ligger gjuten
kring den fasta kärnan af en
verklighetsbild, som för oss direkt in på lifvet eller
naturen.
Fot. Carl de Shàrengrad, Malmö.
A. U. BÅÅTH 1879.
Sådan är han ännu som skald, sådan
var han vid sitt första framträdande. De
yngre släktleden synas icke riktigt känna,
att han var en af nyrealismens banbrytare
i Sverige. Hans första diktsamling är af
år 1879. Då lefde vi ännu till det mesta
på efterklangsdiktning. Den nya källåder,
som med de nio signaturerna ett par
årtionden förut syntes ha upprunnit, tycktes
ha sinat ut. Björck var död. Snoilsky
hade, sedan han svarfvat sina sonetter, däri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:44:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1901/0619.html
