- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tionde årgången. 1901 /
605

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Pionlanternan. En japansk spökhistoria af Lafcadio Hearn. Öfversättning för Ord och Bild af J. M. - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PIONLANTERNAN.

En japansk spökhistoria af LAFCADIO HEARN.

öfversättning för ord och blld af j. m.

ETT af de skådespel, som aldrig
förfela att draga fullt hus till
Tokyoteatern, är då Kikoguro
och hans sällskap uppföra Botan-Doro
eller Pionlanternan. Detta hemska drama,
hvars händelser äro förlagda till midten
af förra århundradet, är dramatiseradt
efter en roman af författaren Encho,
skrifven på japanskt samtalsspråk och rent
japanskt i sin lokalfärg, fast idéen är lånad
från en kinesisk berättelse. Jag gick för
att se på stycket, och Kikoguro gjorde
mig förtrogen med en ny form af den
njutning, som fasan kan skänka.

»Hvarför icke göra engelska läsare
bekanta med spökhistorien i denna
berättelse», frågade mig en vän, som brukar
vägleda mig genom den österländska
filosofiens irrgångar. »Den kunde
klargöra åtskilliga populära föreställningar
om det öfvernaturliga, hvilka äro
obekanta för västerländingarna. Jag skall
hjälpa eder med öfversättningen.»

Jag gick med glädje in på hans
förslag, och vi gjorde följande sammandrag
af det egendomligaste partiet i Encho’s
roman. Här och där funno vi det
nödvändigt att förkorta den ursprungliga
berättelsen, och endast i samtalen, af
hvilka några äga ett icke obetydligt
psykologiskt intresse, bemödade vi oss att

noga följa texten.

* *

Detta är berättelsen om andarna i
romanen om pionlanternan.

I.

Det lefde en gång i staden Yeddo
en krigare af hög börd vid namn Iijima
Heizayemon, hvars enda dotter, Tsuyu,
var lika vacker som hennes namn var
ljufligt; Tsuyu betyder nämligen
Morgondagg. Iijima gifte om sig, då dottern
var omkring sexton år; men då han fann
att O-Tsuyu icke kunde lefva lyckligt
tillsamman med sin styfmoder, lät han
bygga en vacker villa åt flickan i
Yana-gijima och gaf henne en utmärkt
tjänarinna vid namn O-Yoné för att passa
upp henne.

O-Tsuyu lefde lyckligt nog i sitt nya
hem, till dess en dag familjens läkare,
Yamamoto Shijo, gjorde henne en visit i
sällskap med en ung samurai (adelsman)
vid namn Hagiwara Shinzaburo, bosatt
i Nedzu-kvarteret. Shinzaburo var en
ovanligt vacker gosse och mycket
älskvärd; de båda unga förälskade sig också:
ögonblickligen i hvarandra. Innan den
korta visiten ännu var slut, hade de,
utan att den gamle doktorn märkt det,
svurit hvarandra evig trohet. Och vid
afskedet hviskade O-Tsuyu till ynglingen:
»Kom i håg, att om du icke ånyo besöker
mig, så dör jag.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1901/0659.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free