Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Politisk begreppsförvirring och dess orsaker. Ett svar på civilingenjören Per Hallströms anfall. Af docenten d:r John af Klercker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
622 JOHN’ AF KI.ERCKER.
uppsåt kränker annan mans rätt, vare sig
inom eller utom landet, som visar sig
både vilja och kunna uppiätthålla en klok
och rättvis styrelse, och hvilket icke, såsom
boererna hittills, sammanhålles endast af
gemensam egenkärlek och gemensamma
fördomar utan äger en nationell kultur, har
utsikter att bestå såsom enhet. Och det
har det, vare sig det är stort eller litet,
och antingen det är en- eller flerspråkigt.
Därefter ha vi också att bestämma vår
känsloståndpunkt gentemot boerfolket såsom
helhet. De olyckliga individuella boerer,
som, sedan striden länge sedan, realiter
blifvit afgjord med att republikerna tappat
spelet, envisas att begå nationelt själfmord
och till ingen nytta massakrera engelska
frivilliga på Sydafrikas högslätter, kunna
väl påräkna samma beklagande men också
ett liknande bedömande som anarkisterna
i deras vanvettiga kamp mot samhället
(bägge tro sig kämpa för friheten). Men
deras tapperhet eller förslagenhet får icke
inverka på vår sympatiståndpunkt mot
boererna såsom politiskt handlande nation.
Löjtnant Brusewitz från Karlsruhe, hvilken
mördade en teknolog på en bierkneipe för
ett par år sedan och sedan såsom
boerfrivillig dog en tapper mans död vid Spion
Kop, kunde väl därigenom mildra
opinionsdomen öfver sig själf men icke öfver
sitt brott och det system, som lät det förbli
nästan ostraffadt. Vår känsloståndpunkt
gentemot boererna såsom folk i denna strid
kan och får enligt min åsikt icke
bestämmas af mer än en sak: hafva de haft rätt
eller orätt, är det deras skuld att striden
icke kunde undvikas, hafva de själfva visat
respekt för andras patriotism och
mänskliga rättigheter och hafva de velat en
fredlig lösning eller ej?
Hr Hallström anser sig omedelbart
kunna besvara dessa frågor. För honom
är rättsfrågan enklare, ju större insatsen
är. Hans känsla säger honom, att boererna
måste hafva rätt, följaktligen hafva de det.
Allt hvad engelsmännen hafva att säga är
»kablade lögner»; mr Chamberlain har
ju »en stor monokel» och han »skickade
Lörd Roberts» till Sydafrika för »att
genom antändande af kojorna verka för
upplysning», på det att »Englands
vapendjur», lejonen eller leoparderna, skola kunna
vägleda sig, då de smyga »hungriga och
med lysande ögon . . i skymningen». Eng-
lands lösen är »disharmoni, industrialism
och pauperism och utvecklad nervös
snikenhet, som dariar af brådska att lägga
embargo på hela jorden»; dess nationalskald
Kipling har ett blott och bart
»underofficersideal». Trots allt detta faller hr H.
icke »på att hata engelsmännen». Men
de hafva orätt i Sydafrika. Jag tror det,
därför att jag känner det, resonerar hr
H. Och när jag tror det, måste det vara
så, ty fackkännedomen är »surmulen
dissektion» och »prat», som icke får »tumma»
på våra känslor. Den kan duga i andra
frågor och är »i allmänhet» (sic!) att
respektera. Hvad den har att säga här,
är »sand», som den »krafsar» en i ögonen
under sitt letande efter resultat, I forna
dagar ljöd credot mycket enklare: »Quia
absurdum »!
Nej, Hr Civilingeniör! Ni drifver
skämtet för långt. Jag vill därför, då detta är
första och sannolikt sista gången vi i denna
fråga byta ord med hvarandra, säga Eder
några allvarsord.
Eder ståndpunkt är alltigenom
grundfalsk och måste leda till absurda resultat.
Den är det, icke därför att jag säger så,
men därför, att den strider mot all
kunskapsteori, all erfarenhet, all logik.
Rättskänslans underlag är och måste vara
kunskap. Och så snart det är fråga om
sakförhållanden, som vi ej känna af egen
personlig och direkt erfarenhet, hafva vi
skyldighet att noga undersöka riktigheten
af de fakta, på hvilka vi stödja vårt
omdöme, och af hvilka vi utbilda våra känslor.
Och detta har Ni icke gjort. Ni tager
utan vidare för godt alla osanningar och
förvrängningar, som därför att de tros af
9/io af Europa icke blifva mera sanna för
det. Kablade, telegraferade, skrifna och
tryckta lögner och förvanskningar har
visserligen Europa varit fullt af under de sista
två åren, som aldrig tillförne, och man
skulle — för att låna en vanlig statistisk
tidningsbild från rötmånaden — kunna
klistra ihop en försvarlig maggördel åt vår
ärevördiga planet blott af tidningsnummer,
som varit fyllda af sådana. Men de äro
öfvervägande icl†e af engelskt ursprung.
Fastmer »made in Germany». Ty Ni och
edert medpublikum har knappast kunnat
öppna en tidning utan att på
telegram-och utrikesnotisafdelningarna se: dels
Reu-tertelegram och andra korrekta engelska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
