Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Johan Vilhelm Snellman. En porträttstudie af Nils Erdmann. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN VILHELM SNELLMAN. 25
landsteg han åter i Finland för att där,
som Almqvist skämtade, »blifva hängd
eller ledamot af senaten».
Snellman for som ett begåfvadt ungt
brushufvud med en oviss och molndiger
framtid. Han återvände hem som en
i Sverige och Tyskland erkänd och prisad
vetenskapsman, som författaren till
berömda arbeten, som en mångsidigt rustad
kritiker. Man skänkte honom sin tysta
beundran och än mer sin giftiga afund,
fessur i Lund skref han bl. a. till
Hagberg: »Min ålder ger mig icke tid att
vänta längre. Jag måste därför tänka:
världen är stor och handla därefter.
Sverige är mig kärt. — — — Finge
jag dö i Stockholm, så vet jag ej, hur
jag kunde önska det bättre.»
Emellertid reste han till Kuopio, en
småstad i civilisationens utkant, ett
Kråkvinkel på ett par tusen invånare, utan
förbindelse med världen. Han blef en
samvetsgrann skolkarl och medborgare,
han spelade en rol där uppe, och han
SNELLMANS BONING I KUOPIO UNDER HANS UNGKARLSTID (BYGGNADEN MED
3 FÖNSTER T. V. OM TORTEN).
men ingen kateder vid akademien, inga
spalter i Helsingfors tidningspress
öppnades för ett dylikt sorgebarn. Snellman
förvisades på sin egen begäran — han
ville ej dö som urspårad - till Kuopio
högre elementarskola och ett klent
aflö-nadt rektorat.
Naturligen kränkte det Snellman —
detta epidemiska småsinne. De svenska
vännernas ansträngningar att få honom
öfver till Sverige voro ett ögonblick nära
att bryta udden af hans oegennyttiga
patriotism. Då frågan gällde en pro-
gifte sig, 39 år gammal, med en 18-årig
apotekaredotter.
Rein har, som en nitisk biograf,
fördjupat sig i detaljer från denna tidpunkt,
beskrifvit elementarskolan och Snellmans
enkla bostäder och skildrat hans triviala
Kuopiolif. Här är icke plats för
detaljerna. Vi måste hålla oss till de stora
hufvuddragen, och vi erinra oss då hans
publicistbragder, de två tidningar han
grundade, en på finska för Finlands
allmoge och en svensk publikation, Saima.
Det förefaller nästan som ville ödet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
