Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Modern öfvertro. Ett referat och ett utkast till en kritik. Af Gustav A. Jäderholm. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
modern öfvertro.
203
tyckes äfven hos de störste af det
slagets medier, t. ex. Peters, vara en
mycket tvetydig sysselsättning. —
Emellertid ma det erkännas, att i många fall
föreligger det nog här som i fråga om
trancefenomenen fullt äkta prestationer,
äkta i den bemärkelsen, att de icke i
afsikt att bedraga produceras af mediet.
Men härom nedan.
Inom modern psykologi har under de
senaste årtiondena en riktning starkt gjort
sig gällande, som i mycket bildar en
revolution mot gångna tiders uppfattning af de
psykiska fenomenen. Den gamla
medvetandespsykologin, som uppfattade
medvetandet som det konstituerande i
»själen», röner en stark kritik af många,
som vilja göra gällande, att gränserna
för det psykiska skeendet måste sökas
ett godt stycke utanför medvetandets
trånga område. Vid sidan af en
»Phi-losophie des Unbewussten» har det vuxit
upp en det omedvetnas psykologi, som,
om den kanske icke är nog radikal att
skrifva under mottot till Hartmanns
huf-vudarbete, den gamle Schellingianen Cari
ord: »Der Schlüssel zur Erkentniss vom
Wesen des bewussten Seelenlebens liegt
in der Region des Unbewusstseins», i
hvarje fall tillerkänner det omedvetna,
(undermedvetna) en mycket stor rol inom
själslifvet.
Man har kommit till denna
uppfatt-ning genom kausalitetsbegreppets
konsekventa användande på den inre
erfarenheten, under det man antagit en
genomgående parallelitet mellan psykiskt och
fysiskt icke blott som metodologisk
princip inom psykologien utan också som
ett verkligt förhållande mellan de två.
Kropp och själ äro »two aspects of one
reality». På psykologisk ståndpunkt
måste man i hvarje fall erkänna tillvaron
af dylika omedvetna processer, termen
fattad kanske i icke alltför sträng
ordalydelse. Och man måste erkänna, att
de undermedvetna processerna utgöra
den tysta grunden, öfver hvilken alla vårt
medvetna lifs brottsjöar och småvågor
gå fram. Men det finnes ett innerligt
samband mellan denna yta och detta
djup. Processer långt där nere kunna
föra till sällsamma resultat på ytan, och
mellan de två råder en ständig
växelverkan.
Äfven under fullt normala förhållanden
ger sig detta undermedvetna tillkänna på
allehanda sätt. Instinkterna, som i så hög
grad bestämma vårt lif, t. ex.
själfuppe-hållelsedriften, könsdriften och
skamkänslan, hvad äro väl de annat än ur
omedvetna motiv framvuxna tendenser till
utförande eller undvikande af vissa
handlingar? Takt och sedlighet äro af
samma art. De måste »gå oss i blodet», d.
v. s. blifva vårt omedvetna lifs ägodelar,
innan de äro våra. Som en poetisk bild
för vårt omedvetna lifs herravälde må
en af Herodots gamla sagor förtäljas.
En gång, då skyterna voro fjärran i
härnadståg, gjorde slafvama uppror och
äktade sina herrars hustrur, och då landsens
herrar vände åter, kunde de icke med
vapen kufva det nyuppvuxna släktet, men
för smällarna med slafpiskan föll det till
lydnad igen. — Också i känslolifvet
ingår en myckenhet omedvetna
processer. Sammanväxningen af
förnimmelsernas enkla känslor till de stora känslor,
som bestämma hela vår personlighets
art, är ett undermedvetet skeende, som
dock har en genomgripande betydelse
i värt lif. För att nu inte tala om
isynnerhet början af den erotiska
böjelsen! — Vi möta åter det omedvetna
midt uppe i förnimmelsernas mångfald.
Vår rumsuppfattning säges ju vara
skapad genom en undermedveten syntes af
en mångfald element, hvaribland
förnimmelserna af ögats rörelser ju äro de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
