Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Modern öfvertro. Ett referat och ett utkast till en kritik. Af Gustav A. Jäderholm. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 6
gustav a. jäderholm.
Till dem höra borddansen,
psykograf-skrifningen samt den automatiska
skrifningen.
Man kan lätt öfvertyga sig om att
psykografen ej sätter sig i rörelse annat
än genom handens omedvetna rörelser.
Sätter man sig vid apparaten och tänker
skarpt på ett visst ord, dröjer det sällan
länge, innan psykografen skrifver ned det.
Medierna dirigeras väl vid sin skrifning
nästan uteslutande af sitt undermedvetna
jag, hvarvid naturligtvis psykografen kan
afslöja en god del, som mediets
medvetna jag på intet sätt medvetet har
sig bekant, utan som det under
auto-hypnosen-trancens förhöjda känslighet af
hörselsinnet undermedvetet uppfattat.
Hvilket enligt spiritisterna implicerar högre
makters medverkan. — Borddansen låter
sig på analogt sätt lätt förklaras.
Faraday har konstuerat en apparat, som
utvisar, att bordet aldrig kommer i rörelse,
om det icke kommer i beröring med
séancedeltagarnas händer, utan
händernas rörelser neutraliseras genom en
fjäder eller dylik anordning. Det är också
att observera, att i spänning slappas i
någon mån herraväldet öfver musklerna,
hvarför ryckningar af större styrka än
blott andnings- och pulsstötarna kunna
bidraga att sätta föremålen i gång. •—•
Då bordet efter öfverenskommet
signalsystem knackar ut ett svar, beror väl
detta blott på att en af séancedeltagarna
omedvetet eller medvetet gör upp ett
svar, som omedvetet utlöser en
knackningsimpuls i rättan tid. — Den
automatiska skriften låter sig också förklaras
på ungefär detta sätt. Metoden är blott
att låta det undermedvetna jaget taga
hand om skrifvandet; efter någon öfning
lyckas det då äfven för icke troende att
samtala om helt andra saker, medan
deras hand skrifver ned sida efter sida
med allehanda innehåll.
Så besynnerligt det än kan låta, men
på samma väg ha vi att söka
förklaringen till tankeläsningen på nära håll.
När vi omedvetet eller medvetet skarpt
fixera en föreställning, göra våra
talorgan rörelser för att uttala ordet, som de
gjort hundratusentals gånger förut. Häri
orsaken till att vi efter en synnerligen
ansträngande själsprocess utan talande
kunna känna oss hesa. Doc. Lehmann
har medelst ljudstärkande apparater
bevisat, att vid dessa stämbandens och
tungans rörelser, äfven om munnen är
fast tillsluten, frambringas ljud, och att
dessa kunna uppfattas äfven af
hörselorgan med vanlig känslighet. Betänker
man sedan, att trancen är ett hypnotiskt
tillstånd, och att under ett sådant
hörselns finhet är stegrad till ytterlighet, så
kan det alis icke förvåna, att medierna
under séancerna kunna i trance lämna
upplysningar, hvilkas innehåll kanske
endast en person af de närvarande förut
har sig bekant, och detta kanske icke
medvetet utan omedvetet. Att under
sådana omständigheter spiritisterna
tolkat mediets uttalanden som uppifrån
komna, är förlåtligt nog. Nutidens
kanske största medier, fruarna Thompson
och Piper, synas genom tankeläsning från
andras undermedvetande hämta sina
kunskaper; ofta nog lyckas särskildt Mrs.
Piper i förvånande grad tillägna sig
föreställningarnas innehåll, så att hon både
länge och väl kan spela en afliden
persons rol med en noggrannhet, som
väcker den största häpnad. Karaktäristiskt
nog kan Mrs. Piper emellertid aldrig
återgifva de sidor af en personlighet, som
ligga öfver hennes plan. Mr. »George
Pelham», en person som ofta uppträder
vid Mrs. Pipers séancer, är nu efter
döden fullkomligt oförmögen att föra ett
filosofiskt samtal, hvilket emellertid hörde
till hans käraste sysselsättningar i lifvet.
Utrymmet hindrar oss att närmare gå in
på detta synnerligen intressanta fall, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
