Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Modern öfvertro. Ett referat och ett utkast till en kritik. Af Gustav A. Jäderholm. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
modern öfvertro.
207
vi hänvisa, liksom för allt hvad som rör
det undermedvetna själslifvet, till doc.
Herrlins lika klart skrifna som skarpt
argumenterande skrift »Själslifvets
underjordiska värld».
Återstår sjukdomars botande genom
handpåläggning af medier. Bolzianismen
är härför ett ytterst karaktäristiskt
exempel, som emellertid är allt för omskrifvet
för att här vidare behandlas. Botandet,
som lyckas varaktigt endast för nervösa
sjukdomar (saken synes vara
vetenskapligt utredd), synes åstadkommas genom
den häftiga nervösa krisen under
handpå-läggningen.
&
Men det måste erkännas, bland de
vapen, som spiritismen tagit upp för att
bevisa det öfverjordiska i lifvet, finnes
det två, som egentligen ej höra
spiritismen till, hvilka existerade som problem
redan innan Davis skapade den nya
filo-fien och Hydesvilles flickebarn lärt sig
att knäppa med knäskålarna, hvilka nu
som då äro problem, hvilkas lösning man
kanske kommit litet närmare genom
påpekande af iakttagelsefelen, men hvilkas
slutliga solvering ännu synes fjärran. Det
ena problemet ligger i det från »spökhus»
kända faktum, att föremål kunna röra sig
utan mänskligt åtgörande, Men själfva
faktum är till den grad sällsynt, att vi
ej ännu så länge kunna annat än sätta
ett stort frågetecken efter saken i sin
helhet. Det andra problemet artar sig
allt mer till att få en koncis formulering:
telepatin. Svedenborgs syn af
Stockholms brand, franska läkares med
framgång krönta försök att hypnotisera på
afstånd, liksom att fjärrsynen är ett
utmärkande drag för folk, som lefva under
vissa bestämda yttre lifsbetingelser:
nordlandsfolket, högskottarna, och enligt hvad
det påstås tibetanerna, allt pekar i en
bestämd riktning. Här artar sig
frågetecknet till ett utropstecken.
Men hela återstoden, den
besynnerliga blandningen af humbug och
undermedvetna prestationer är icke längre något
problem med hänsyn till sin egentliga
innebörd. Att på den och några fall af
telepati — föga kända till sina närmare
omständigheter för öfrigt — skapa en
ny världsåskådning är lika onödigt som
ömkligt. Att solvera tillvarons problem
med fjärrhallucinationer, några halft eller
fullkomligt hysteriska personers
undermedvetna tankar och orediga
föreställningar om hur lifvet borde vara, och med
notoriska bedragares konststycken i mörka
rum är föga värdigt en mänsklighet, som
har skrutit med sin lysande teoretiska
utveckling.
Spiritismen, som världsåsikt, är
säkerligen den s. k. »bildningens»
skönaste blomma. Ett besynnerligt stadium i
historien, där urtidens rädsla för
makter, som icke kunna behärskas, smälter
samman med en halft kristlig gudstro
och en karrikerad form af modernt
tankelif. Hvilken mästerlig bild af en hel
utvecklingsperiod: den färglösaste deism
väfd samman med en öfvertro, som inga
gränser vet och inga lagar tål! Långods
från alla tankens verkstäder och
barnafromma sagor om hur världen borde
vara . . . Hvilken fanatismens
öfverty-gelsevisshet i hatet mot hvad de kalla
materialism — den världsuppfattning de
instinktlikt ana blir dem öfvermäktig
hvad det lider. Det är en kamp på
knifven mellan de makter, som vilja beröfva
dessa människor utan intellektuel
ryggrad deras lifssuggestion, mellan en
analys, som icke vet af något heligt, och
deras innersta behof af något, som de
kunna slå sina armar om och känna sig
trygga invid till det sista.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
