Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Anders Fryxell. Af L. M. Bååth. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anders fryxell.
227
en gång blifva sådan, att hans namn
lefver på folkets läppar?
Väl har mer än ett sekel gått sedan
den dag, den 7 februari 1795, då Anders
Fryxell föddes i Edsleskogs prästgård
på Dal, men det är blott 21 år sedan
hans 86:åriga lefnad på våren 1881
lyk-tades, och det är icke mycket längre
sedan den »fvrationdesjätte och sista
delen» af Berättelserna, år 1879, utkom.
leke desto mindre är det numera tyst i
pressen och litteraturen, ja, äfven man
och man emellan, om Fryxells verk.
Det synes mig därför, när jag skrifver
några ord om Fryxell, som om tiden vore
främmande för honom.
Vetenskapsmannen tiger, allmänheten tiger. Det
råder fullkomlig tystnad ännu i den dag
som är.
Ty Fryxell hade redan för länge
sedan under sin egen lefnad upphört att
vara en folkets skald. Den senare hälften
af hans ofantliga produktion förbigicks
ofta med tystnad af hans offentliga
samtida, men verket från denna tid lästes
dock fortfarande ganska flitigt, särskildt
vissa delar. Men de blefvo dock aldrig
en sådan folkets egendom, som de första
delarna. Dessa utkommo i förnyade
upplagor och ägde på sin tid ett oerhördt
inflytande på sinnena. Den första delen
utkom redan 1823 och utmärkes af en
naiv omedelbarhet i den historiska
uppfattningen, hvarigenom i hans skrifter
sagans och krönikans fantasivärld ännu
i dag kan fängsla oss. De följande
delarna allt intill drottning Kristina äro
mästerverk af en i sitt slag utmärkt,
folklig berättaretalang, emedan Fryxell
här förenade fantasiens ursprunglighet
med den utförligare historiska
framställning, som de på historiska fakta allt rikare
ämnena fordrade. Jag skall snart nämna
ett och annat af intresse från Fryxells
tidigare produktion, medan jag först
vill erinra om att Fryxell redan med
Kristinas historia alltmera försjönk i
vetenskapliga detalj forskningar, som väl
formelt sökte i en viss berättelseform
upprätthålla de gamla traditionerna men
i verkligheten blefvo svårlästa och
framför allt saknade stimulans för den
folkliga fantasien. Den nyktre
historieforskaren bibehåller visserligen åtskilliga
drag af den forne skalden. Men det
var icke möjligt att begära, att de
vidlyftiga arbetena om reduktionen under
Karl XI, bland hvilka t. ex. den I7:de
delen är en absolut osmältbar föda för
»folket», eller att vissa detaljerade
skildringar från Karl XII:s fälttåg och
frihetstidens politiska förhållanden, som utan
särskilda kunskaper på området äro svåra
att förstå och fatta intresse för, skulle
rättfärdiga Fryxells tro, att han alltjämt
skref för den stora massan.
När Fryxells tidigare arbeten blefvo
en nationel egendom, som af hög och
låg blef högt ärad och älskad, måste
detta hafva berott därpå, att Fryxell
verkligen var en genial berättare. Det
är blott snillet, äfven det olärda snillet,
förbehållet att popularisera, så att boken
kan sättas i händerna pä en hvar, läsas
med nöje och förstås utan nödiga
förutsättningar. Fryxell står också utan
like i denna sin förmåga att göra vår
historia omtyckt och känd i vida kretsar.
Hur skall allmänheten i våra dagar
förhålla sig till Fryxells tidigare
produktion? Det är ju klart, att den historiska
allmänbildningen nu är utan jämförelse
öfverlägsen den tidens, då Fryxell
började skrifva. Det är mycket svårt att
afgöra, om nutidens nyktra
åskådningssätt är lika tillgängligt för sagostil och
romantik som 1820—30-talen. En
större bildning medför ökade kraf i fråga
om ett ämnes framställning. Men jag
tror icke, att de äro många, som anse
Fryxells verk vara föråldradt. Jag
tänker härvid närmast på de många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
