Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Om väfda tapeter. Af Gustaf Upmark. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VÄFDA TAPETER.
413
Den nyare tidens tapetväfveri i
haute-och basse-lisse (d. v. s. i gobelinteknik)
kan man emellertid i dess historiska
utveckling ej följa längre tillbaka än
inemot början af den senare medeltiden,
omkring slutet af 1100-talet. — Dess
närmaste företrädare voro de s. k.
»saracenska» tapeterna, där framställningarna
voro utförda i broderi på vanligen
enfärgad väf; i denna teknik är den be-
punkt, här utvecklas den medeltida
byggnadskonsten på ett egendomligt,
storartadt sätt i den gotiska stilen, och mot
medeltidens slut företer konsten i
allmänhet inom dessa trakter ett
synnerligen lifligt uppsving, ur hvilket måhända
under gynnsammare förhållanden hade
kunnat utveckla sig en verkligt nationel
renässans. Störtvågen från söder, den
italienska renässansrörelsen, bröt likväl
DAVIDS HISTORIA: DAVID VARSEBLIFVER BATSEBA. TAPET FRÄN I4OO-TALET. I kongl, slottet i Madrid.
kanta Bayeux-tapeten utförd. — Vid
slutet af 1100-talet finna vi konsten
utöf-vad i flere städer i norra Frankrike och
Flandern. Dessa länder, begränsade af
de stora floderna Seine och Schelde,
där den medeltida kulturen särskildt
kraftigt blomstrade, äro att betrakta äfven
såsom tapetväfnadskonstens hemland.
Här står, just vid denna tid, den
nordfranska episka diktningen på sin höjd-
fram äfven här och dränkte den unga
brodden eller åtminstone gaf den en
annan växt.
Staden Ärras i landskapet Artois är
att betrakta såsom en hufvudort för det
medeltida tapetväfveriet. — I äldre tider
begagnades stadens namn t. o. m. som
synonym för väfda tapeter i allmänhet,
oberoende af tillverkningsorten; denna
benämning bibehålles, som bekant, ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
