Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Wismar. Bilder från en svensk besittning. Af Nils Erdmann. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wismar. 473
och sitt trapptorn. Friserna skildra
Trojanska kriget, historien om den förlorade
sonen, Gideons seger öfver midianiterna.
Högre upp se vi en serie medalj onger
af tyska furstar och kring portalerna
Isaks offer, Simsons bragder med
åsna-kindbågan, ett par satyrer och
Mecklenburgs vapen.
Nu inrymmer Fürstenhof intet svenskt
tribunal och ingen svensk guvernör mer.
Där det förra höll sina
rättegångssessioner har amtet Wismar-Redentin-Poel sin
lokal, och där Höpken bodde och Hedvig
Elisabeth Charlotta om kvällarna
dansade med sina hofdamer eller fördref tiden
med hazardspel sitta nu domarna i en
Amtsgericht. . .
På den plats, där Fürstenhof reser
sig, äro flere märkliga byggnader
koncentrerade. På ena sidan, snedt öfver
gatan, ha vi St. Georgs-kyrkan, på den
andra, ett par steg från porten, den s. k.
gamla skolan, superintendentens boställe,
det gamla diakonathuset och St.
Mariakyrkan. St. Georg såg dagen mellan
1320 à 1330 och 1497. Blott den nu
försvunna tribunen för Mecklenburgs
hertig och hof, genom en täckt gång
förbunden med slottet, härleder sig från
1516.
Detta åt St. Göran invigda tempel,
en väldig byggnad i katedral-stil, hvars
midtskepp är nära 35 meter högt, är en
egendomlig kombination af basilika,
pelar-och korskyrka. Det gör med sitt
stympade torn, som knappast hunnit längre
än till midtskeppets högsta takresning,
med sina fyra oregelbundna kapell, af
hvilka ett har glaseradt tegel, fialer,
nischer och gallerier, intryck af något på
en gång ofärdigt, klumpigt och
imponerande. Detsamma gäller om de öfriga
kyrkorna, St. Nikolai och St. Maria. Af
dessa är St. Maria äldst, från tiden 1280
—1367, medan St. Nikolai förskrifver sig
från 1386—1459 eller snarare H&7- Båda
s:t nikolaikyrkan.
verka genom sina hardt när jättelika
dimensioner. De äro öfverväldigande, men
vackra kan man ej kalla dem, åtminstone
icke till det yttre. St. Nikolai gäller dock
som en af Tysklands största kyrkor. Och
när man ser de groteska kolosserna med
deras höga och starka torn, genom sin
massa tryckande ned husen kring dem,
känner man något af den vördnad, som
smyger sig på en vid Kölnerdomen.
St. Marias takryttare brann ned 1539,
så att tornet minskades till 82 meter,
och St. Nikolais spira krossades af
stormen år 1703, utan att sedermera
ersättas, hvilket icke förhöjer skönheten i
de båda massiva templen.
Kommer man närmare och betraktar
detaljerna, kan man icke undgå att
beundra dem. Där finnas yppiga sirater,
som slingra sig öfverallt kring muren,
friser af en konstnärlig elegans, en rad
helgonbilder, lysande rosetter, gaflar med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
