Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Wismar. Bilder från en svensk besittning. Af Nils Erdmann. Med 11 bilder
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47°
nii.s erdmann.
helgeandskyrkan.
smäckra torn på sidorna, allt i samma
för Wismars gotik säregna material,
gla-seradt tegel i svart och rödt.
Träder man in under hvalfven, följer
ögat, fruktande att hisna, de ständigt
uppåtsträfvande pelarna, hvilka bära en
drömd himmel. Den ursprungliga
tegelfärgen är återställd, utom i St. Maria,
Wismars katedral, där man ännu icke
tagit bort den rappning, som gör en
hvitmenad grift af kyrkan.
I St. Nikolai hafva flere af de gamla
medeltidsskråna, linneväfvare, garfvare,
skeppare, fiskare, tunnbindare, köpmän
o. s. v., sina åt helgonen invigda kapell
—	St. Nikolaus var sjöfolkets
skyddspatron. I St. Georg äro många af de
äldre, snidade bänkarna med sina
skrå-och patriciervapen kvar. St. Georgs
(eller St. Görans) bragder kunna ännu i
dag återfinnas på mer än trettio ställen
—	och i ett af kapellen tronar riddaren
i harnesk och hjälm, på en hvit häst,
med en grön drake vid sidan.
Den lille herrn, som paraderar, stram
och stolt, lik en ung kapten i spetsen
för kompaniet, torde ej hafva ansträngt
sig mycket, så beskedlig förefaller den
drake — eller kanske är det bara en
ödla —, öfver hvilken han triumferar i
Wismar.
Bakom högaltaret i St. Maria ligger
den skulpterade bronsplatta, under
hvilken de mecklenburgska hertigarnas
stammoder en gång hade sin graf i Wismars
dominikankloster. Här hvila ock
svenska guvernörer, som Erik Hansson
Ulfsparre och den från trettioåriga kriget
kände Helmuth Wrangel, döda i medlet
af 1600-talet, båda med sina tyska
gemåler.
För öfrigt trampar man på en graf
nästan vid hvarje steg. Under oss sofver
det gamla Wismar, och på stenarna i
golfvet äro namn och vapen inhuggna.
Det är ättlingar af stadens patricier,
hvilka, i egenskap af rådsherrar, förde
hjälm och sköld i sigillet. Och stamma
de icke från senatorerna, de som hvila
i kyrkan, äro de köpmän eller
handtverkare, ty äfven dessa hade vapen, ehuru
blott med ett bomärke i skölden.
Men så voro ock senatorerna under
medeltiden bisittare i Mecklenburgs
riksråd. De tillhörde Wismars första stånd,
hvars primum membrum utgjordes af
borgmästare, syndici, doktorer,
licentiater, pastorer och rådsherrar, och till
hvars secundutn membrum räknades, utom
skolans rektor och konrektor, bryggare,
finskräddare, köpmän af rang,
gästgifvare, apotekare, vinskänkar, bättre
siden-och specerivaruhandlande, myntmästare
och destillatorer. Egendomligt nog kommo
ämbets- och tjänstemän, såsom kamrerare,
sekreterare, öfverrättsprokuratorer,
notarier och skolkolleger i rang närmast dessa,
alltså i andra ståndets primum membrum,
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
