Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Sven Hedins resor och forskningar. Af Valdemar Langlet. Med 23 bilder, hvaraf de flesta efter teckningar och fotografier af Sven Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514
VALDEMAR LANGLET.
dock ett handelsfolk, och den fredliga
eröfringen af folk och länder förstodo vi
endast i så måtto, att vi eröfrade dem
för vår kunskap. Men härutinnan ha
vi också drifvit det så långt, som våra
medel tillåtit.
Ett forskningsfält finns, på hvilket de
nordiska länderna, och särskildt Sverige,
innehafva ledningen, det är det arktiska.
Jag behöfver här icke nämna de namn,
hvilkas bärare genom oförskräckt och
samvetsgrannt arbete på detta fält
vunnit europeisk berömmelse. Men vårt
lilla och — hvarför skulle man blygas
därför? — fattiga folk har icke inskränkt
sitt forskningsintresse till detta
närliggande fält. Det har sändt ut både
pioniärer och i vetenskapen grundligt
skolade män till skilda nejder af världen
för att rikta kännedomen om vår jord
med ständigt nya bidrag. Många af
dessa ha med den nästan traditionela
svenska anspråklösheten åter gått in
bland lederna af stilla kammarlärde, som
tåligt foga sten på sten till vetenskapens
tempel och sedan försvinna, tagande sitt
namn med sig i grafven.
Några ha dock stigit till högsta
pinnen på ryktets stege. Man kan sätta
det personliga värdet af en sådan
upphöjelse hur högt eller hur lågt man vill
— säkert saknar den dock ej betydelse
för nationens allmänna känsla af sin kraft.
Ty hvad en svensk man gjort eller
vunnit blir alltid närmast ett exempel och
en eggelse för andra svenske män att
göra eller vinna.
Bland svenske forskningsresande äf
europeisk berömmelse står ingen för
närvarande högre i ryktets ynnest än d:r
Sven Hedin. Han har vid ännu unga
år ett namn, kanske mera kändt
utomlands än någon annan nu lefvande svensk
mans; han har inhöstat en skörd af ut-
märkelser, sådan som väl sällan kommit
någon annan vid hans år till del, och
han står inför utlandet som en verklig
representant för svensk dådkraft,
djärf-het och forskareifver. Innehafvare af
alla världens främsta geografiska sällskaps
guldmedaljer, af de mest lysande
ordensdekorationer och andra utmärkelser från
alla kulturländer, såg han sig redan vid
föga öfver trettio år vara en af
medelpunkterna för det allmänna intresset och
gjorde ett formligt triumftåg från
hufvudstad till hufvudstad i Europa. Hans
upptäcktsskildringar emotsågos med
spänning och utgåfvos i upplagor på en
mångfald tungomål; nu återkommen från
nya vandringar i Asiens öknar och
högfjäll erbjudes han snart sagdt hvilka
honorar som helst för offentliggörandet af
de nya iakttagelserna.
Det är utan tvifvel många
samverkande omständigheter som kommit
honom att så tidigt nå en sådan
enastående framgång. Delvis äro de väl yttre,
men till största delen torde de dock ligga
hos honom själf.
Det är icke, som väl en och annan
tror, en tillfällighet som kastat Sven
Hedin in på hans bana, och det är än
mindre tillfälligheter som fört honom
•framåt på denna. Ett fast, målmedvetet
arbete, en obetvinglig energi, en lynnets
och karaktärens läggning för
upptäcktsresandens kall, en vilja att lyckas, som
ej brytes af någon motgång, ett
»desi-derium incogniti», som aldrig låter sig
mättas, ett praktiskt sinne och ett i hög
grad vinnande väsen — det är de inre
krafven som fört Sven Hedin framåt.
Det är dessa som ensamt gifvit honom
tillfälle att fullt begagna sig af den
gynnsamma ställning, hvari, som han själf
uttrycker sig, hans »lyckas stjärna» ofta
haft vänligheten att försätta honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
