Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Sven Hedins resor och forskningar. Af Valdemar Langlet. Med 23 bilder, hvaraf de flesta efter teckningar och fotografier af Sven Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sven hedins resor och forskningar.
515
Sven Hedin föddes i Stockholm den
19 februari år 1865 såsom son af
stadsarkitekten Ludvig Hedin och hans maka,
f. Berlin. Redan under skolåren stod hans
håg till de geografiska studierna, och han
utbildade sig tidigt till en skicklig
kartograf, som i denna egenskap togs i anspråk
af generalstabens topografiska anstalt.
Hade han tidigt tänkt göra dessa
studier fruktbärande på några af
vetenskapligt arbete mer eller mindre
oberörda trakter, så fingo dessa planer stöd
och näring genom en lycklig tillfällighet.
Han blef nämligen efter aflagd
mogenhetsexamen erbjuden en plats som
informator i Baku, där han, efter att ha
framgångsrikt fullgjort sitt åtagande, med ifver
studerade de ryska, tatariska och
persiska språken och därigenom förvärfvade
några för hans kommande verksamhet
nödiga förutsättningar.
Detta var år 1885. På våren
följande år företog han sin första resa i
Orienten. Färden förde honom till
Teheran och sedan söderut genom det
västliga Persien, som han till häst
genomkorsade. Därefter vidare genom
Mesopotamien tillbaka till Teheran och Baku,
hvarifrån han öfver Tiflis, Batuin och
Konstantinopel återvände hem.
Denna resa, från hvilken han
hemsände liffulla och uppmärksammade bref,
skildrades fullständigt i hans år 1887
utgifna första arbete: Genom Persien,
Mesopotamien och Kaukasien. Boken,
hvari han framträdde både som
reseskildrare och tecknare, försågs af den
berömde ungerske orientalisten Vambéry
med ett smickrande förord, hvari
uttalades förhoppningen, att Hedin »icke skulle
stanna vid detta första med en så
lysande framgång krönta försök utan,
erinrande sig koranspråket ’Dragen ut i
världen, ty Guds värld är vid och stor’,
framdeles besöka och beskrifva äfven andra
delar af Asien».
Dessa förhoppningar om den då
endast tjuguårige resanden skulle i rikt
mått fyllas.
Men dessförinnan kom en tid af
intensiva förberedelser. Hedin bedref
universitetsstudier i Uppsala och Stockholm
och aflade vid Uppsala universitet år
1889 filosofie kandidatexamen, hvarvid
han var en af de allra första som
undergingo särskild examen i geografi. Detta
skedde inför professorn i meteorologi
H. Hildebrandson såsom tillförordnad
examinator i det då nya studieämnet,
hvilket numera skall representeras genom
egen professur.
Vintern 1889—90 tillbragte Hedin i
Berlin, där hans studier under ledning
af den berömde Asiafararen och
geografiske forskaren frih. v. Richthofen torde
hafva definitivt bestämt hans framtida
bana. Hedin kan sägas direkt vara en
lärjunge af Richthofen, hvars teori
beträffande den s. k. Lop-nor-frågan han
upptagit och lyckats bevisa. Under
denna tid utförde Hedin äfven
öfversättningen till svenska af general Prschevalskis
reseskildringar från Centralasien. Det
blef också denne berömde ryske
resandes forskningar som han i en framtid
skulle utfylla och fullfölja.
Aret 1890 medförde för Hedin ett
gynnsamt tillfälle till praktiska
förberedelser för de uppgifter han under de
teoretiska studierna uppställt för sig.
Ett gesandtskap hade i samband med
orientalistkongressen i Stockholm år 1889
anländt till konung Oscar från schahen
af Persien. Detta erfordrade i gengäld
en motsvarande artighet, och då
konungen beslöt afsända en beskickning till
Persien, var ingen närmare än Sven
Hedin att bli dess sakkunnige ledsagare
och drogman. Beskickningen bestod för
öfrigt af norske förste hofjägmästaren
och kammarherren Treschow såsom chef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
