Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Nationalismen i Frankrike. Af Carl G. Laurin. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nationalismen i frankrike.
551
mot Tyskland under 1880-talet, men den
tiden var förbi, då kriget tögs som en
lek, det behöfdes många år för att glömma,
och dessutom är ett krig med en
värne-pliktsarmé en sak, som man tänker öfver
två gånger, innan man ger sig i den.
sig efter ett nytt krig, och prästerna voro
också de enda, som då sluppo släppa
till sitt eget skinn.
1888 sprängdes patriotligan, sedan
Déroulède genomdrifvit ett tilllägg i
stadgarna. Ligan, förut neutral i inre po-
PAUL DEROULEDE.
Hur långt var man ej nu från de enkla
tider, då man, liksom i svenska riksdagen
före vårt anfall på Ryssland 1740, kunde
få höra en beskedlig präst rösta för krig,
då han »trodde, att högvördig ståndet
redde sig ändå». I Frankrike trodde man,
att endast högvördig ståndet skulle reda
litiken, tog nu »de republikanska
institutionernas reformerande» på sitt
program. Den blandade sig i
boulangis-men och upplöstes 1889. Dess stolta
valspråk Qui vive? France! ärfdes af
andra nationalistgrupper, men det blir
i längden både farligt och enformigt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
