Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Sarah Bernhardt. En Billedtext af Carl Behrens. Med 8 Billeder - Ur bokmarknaden. Af Oscar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574
carl behrens.
tigt sammen — en Segnen og Blegnen i
Döden, der var al Skuespilkunsts Triumf.
Hvilket Spring fra Kameliadamen til
Prinsen af Danmark, til Shakespeares
Hamlet, denne Dramaets altid lige fristende
Opgave, altid lige ny, altid givende Rum for
forandrede Opfattelser. Sarah Bernhardt
fremstillede en ung Hamlet, en springende
og kaad Hamlet, en hidsig Hamlet. Det
var sindrig udtænkt, men ikke altid
overbevisende. Nogle geniale Fund som i
Ko-mediescenen, da hun lader Hamlet med en
Staalfjers Behændighed springe op til
Kongens Loge og læse Samvittighedskvalen i
hans blege Træk, eller Tvekampens
Enkelheder vil andre Hamletfremstillere sikkert
optage.
At spille Ørneungen efter Sarah
Bernhardt vil derimod næppe mange vove.
Rollen er skrevet for hende, og det Register,
den omfatter, mestrer hun med en
Genialitet, som den nordiske Turné, mangelfuld
i Personale og Iscenesættelse, ikke helt lod
lyse. Man maa have set den fuldendt
ordnede Forestilling i Paris for at vurdere
hende rettelig. Men ligesom hun, den snart
eller maaske allerede 6o-aarige, har
omskabt sig til en slank Hamlet, viser hun
her en Ynglingeskikkelse, hvis Ansigtstræk
maaske er for store, men hvis Bevægelser
og ranke Væxt, hvis hurtige Gang paa fine
Ben ikke lade ane, at man har en
aldrende Dame foran sig. Hun naar her i
sine Udbrud af Enthusiasme, naar Talen
vender sig mod den store Napoleon, i sine
Udbrud af Fortvivlelse, naar Metternich
haaner, i sine Syner paa Wagram-Sletten
(ved Forestillingen i Paris, thi her klikkede
Turnéarrangementet komplet), større og
mere betagende Virkninger, end
Skuespilkunst tildaglig øver.
Den mærkelige Kvinde er draget videre
til andre Lande, aldrig bøjet i sin Energi,
en Herskernatur i en Kvindeskikkelse. Et
skønt Kunstens Meteor, der med Aars
Mellemrum har lyst op i de nordiske Lande.
Ingen, der nylig saa hende her, vil nægte,
at hun har Ret, naar hun med Hæftighed
paastaar, at hun er — Sarah Bernhardt!
ur bokmarknaden.
Georg Nordensvan : Gripsholm och dess
konstskatter. Utgifvet af komiterade för Pressens
Lotteri 1902.
Säkerligen det vackraste minnet af den
svenska pressens festligheter 1901 och det
därmed förknippade lotteriet är det
praktverk af för sta ordningen öfver Gripsholm, som
nyligen utkommit med text af Georg
Nordensvan och icke mindre än 171 bilder i
färgtryck, radering, ljustryck och autotypi.
I fråga om vetenskapligt värde och sträng
forskning i första hand kan detta ståtliga
verk visserligen icke täfla med
hofinten-denten J. Bottigers besläktade och så
utomordentligt sakrika arbeten öfver vår svenska
slottskulturs konst och historia, men
Nordensvans monografi äger också den en på
långvarigt studium grundad förtrogenhet
med ämnet och är därtill skrifven af en
poet, som med en konstnärs värme och
fantasikraft lefvat sig in i sin uppgift. I
fråga om solid och smakfull utstyrsel
intager också den nya boken en hedersplats
inom vår konstlitteratur.
Nordensvan påpekar själf i sitt förord,
att omständigheterna icke tillåtit honom
att göra vidlyftigare arkivundersökningar,
och att han heller icke afsett en
vetenskapligt uttömmande framställning hvarken
af den gamla konungaborgens invecklade
byggnadshistoria eller af dess rika, fast till
halt och värde skäligen ojämna
porträttgalleri. Men det Nordensvan
åstadkommit är dock den yppersta helhetsbild af
Gripsholms öden från Vasaåldern till våra
dagar, som finnes, gjord med en
öfversikt-lighet och ett sinne för det väsentliga,
hvilka stå ensamt den till buds, som
känner sin sak i botten. Alla tryckta källor
har Nordensvan samvetsgrant och kritiskt
studerat, och mer än en gång lyckas det
honom att kasta ett klart, nytt ljus öfver
af föregångarna omstridda punkter i
slottets historia. Den personligt genomtänkta
logik, med hvilken han visar den åldriga
byggnadens utveckling från medeltidsfäste
till gustavianskt lustslott, gifver också den
lätta kåserande framställningen en fast grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
