Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Niels Henrik Abel. * 5/8 1802 † 6/4 1829. Af G. Mittag-Leffler. Med 11 bilder - Christopher Hansteen. Oljemålning af Aasta Hansteen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NIELS HENRIK ABEL.
främmande. Det är emellertid gifvet,
att hans geniala och mäktiga tankar icke
under ungdomstiden — och han blef ju
aldrig annat än ung — kunde ledas inom
strömfåran af ett i allo regelbundet lef-
nadssätt. Natten blef dag och dagen
blef natt, och tankarna nedkastades i
anteckningsböckerna när och hur det
föll sig. Så komma perioder af afmatt-
ning och trötthet. Han kunde ligga da-
gar igenom ensam, tyst, förstämd och
fullständigt overksam. Frågade man
hvad som felades honom, blef svaret:
»Jeg er mörk». Men så kommo andra
dagar, då det gick muntert till. Ingen
mindre än filosofen Hegel bodde i Berlin
öfver den norska kolonien, som Abel
tillhörde. Han hade frågat efter hvilka
de voro, som med sitt stoj störde hans
arbete, och fått till svar »dänische Stu-
denten». Han skall ha genmält: »Nicht
Dänen, es sind russische Bären.»
Fysiologen Chr. Boeck, med hvilken
jag på hans ålderdom gjorde bekantskap,
berättade för mig från den tid, då han
bodde tillsammans med Abel i samma
rum i Berlin, att det knappast förgick
någon natt utan att Abel tände ljuset
midt i natten, steg upp ur sängen samt
satte sig att skrifva eller räkna. En gång
hade han dröjt mer än vanligt länge vid
skrifbordet samt berättade då på mor-
gonen för Boeck, att det var en mate-
matisk fråga, hvars lösning han utan fram-
gång under månader sökt finna, hvilken
plötsligt stått klar för honom, då han
vaknat på natten. Det var denna han
nedskrifvit. För Boeck, liksom för de
andra vännerna, voro dock Abels tankar,
det innersta i hans lif, hans verkliga stor-
het, en förseglad bok, och Boeck visste
intet därom, hvilken upptäckt det kan ha
varit som den natten tillfördes vetenskapen.
Innan »Abel reste, drog han med rö-
rande omtanke försorg om brodern, kon-
tubernalen från Regentsen, för hvilken
CHRISTOPHER HANSTEEN. OLJEMÅLNING AF AASTA
hansteen. I Kongl, Vetenskapsakademien i Stockholm..
han deponerade en penningesumma, tagen
från sitt eget nödvändigaste, samt för
systern, som han lyckades skilja från
hemmet och placera i den bästa omgif-
ning i Kristiania. Det är egendomligt
att se, hvilken världslig klokhet och hvil-
ken energi han kunde visa, när det gäll-
de att sörja för sina kära. Resan bör-
jade de första dagarna i september. Den
företogs i sällskap med ett par andra
unge män, som äfven erhållit resestipen-
dium, och som senare, utan att dock
ens närmelsevis nå Abels storhet, likväl
förvärfvat en ärofull plats i Norges lärda
historia. Efter ett kort besök hos Chri-
stine Ke?np, hvilken vistades som guver-
nant i en norsk familj i Soon vid Kri-
stianiafjorden, och som för ett par år
sedan blifvit Abels trolofvade, gick resan
med vännerna öfver Hamburg till Berlin.
Meningen hade varit att resa till Göttin-
gen, till Gauss, den store enslingen, hvil-
ken, nu 48-årig, redan från sitt 24:e år
och publikationen af »Disquisitiones arith-
meticæ» var »princeps mathematicorum^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
