- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tolfte årgången. 1903 /
76

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Niels Henrik Abel. * 5/8 1802 † 6/4 1829. Af G. Mittag-Leffler. Med 11 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

G. MITTAG-LEFFLER.

men Abels ängslan att bli lämnad utan
sällskap förmådde honom att i stället
följa de andra till Berlin. Abel kom
icke heller sedan till Göttingen. Gauss
lefde där i ensam storhet, beundrad, men
så godt som oförstådd. Afståndet mel-
lan honom och hans tyska samtida ma-
tematiska kolleger var som mellan ljus
och mörker, mellan vetande och fördom.
Paris var tidens matematiska centrum,
och dit samlades den högsta matemati-
ska intelligensen. Gauss åter kände intet
behof att omge sig med lärjungar eller att
aktivt ingripa för att skingra det nationela
mörkret. Det var honom nog att då
och dä efter årslånga förberedelser offent-
liggöra ett af de till form och innehåll
oefterhärmliga mästerverk, som alltid, så
länge på jorden lefver ett människosläkte,
från hvilket ännu utgår intelligenser, som
äro i stånd att glädjas åt den rena tan-
kens skapelser, skola komma att räknas
bland kulturens högsta skatter. Han var
nog äfven för sin tyska samtid den store
Gauss, men detta var han genom sin an-
vändning af matematiken på astronomiska
och fysikaliska problem. Huru han själf
uppfattade användningen i förhållande till
teorien, framgår af det harmfulla svaret
på beundrande floskler om den astrono-
miska betydelsen af hans arbeten, att
det var den aritmetiska delen af arbetet
som intresserat honom, men icke »diese
Dreckklumpen, die man Planeten nennt».
Hans rena matematiska arbeten voro åter
i den allmänna tyska meningen »Gräuel»,
emedan formen, utan hänsyn till tidens
smakriktningar och villomeningar, endast
afsåg att i genomskinlig klarhet afspegla
tankens djup och fulländning. Abel miss-
tog sig icke om Gauss’ storhet, men ung
och oerfaren som han var, lät han af-
skräcka sig från att besöka honom ge-
nom skildringar af hans högmod och
otillgänglighet, egenskaper med hvilka
dumheten och fördomen, då som nu och

alltid, utrustar den verkligt öfverlägsne.
Hade Abel fått lefva, borde man bittert
beklaga, att han afleddes från sin plan
att besöka Gauss. Nu gjorde han aldrig
personlig bekantskap med någon jäm-
like, ty den flyktiga presentationen i Paris
för ett par af matematikens koryféer kom-
mer härvid icke med i räkningen. Fanta-
sien älskar att utmåla hvilka resultat som
borde ha uppkommit under ett person-
ligt meningsutbyte mellan en Abel och
en Gauss. Då han nu emellertid skulle
dö så ung, hade ett besök i Göttingen
antagligen kommit att förrycka hans
plats i matematikens historia. Han skulle
funnit Gauss sedan åratal i besittning
af flere bland sina egna större upptäck-
ter, specielt i besittning af teorien för
de elliptiska funktionerna, och eftervärl-
den skulle därefter icke kunnat veta,
hvad som ursprungligen tillhörde Abel,
eller hvad han lärt af Gauss.

I Berlin hade han erhållit introduk-
tion till August Leopold Crelle, en fram-
stående och förtjänstfull man med hög
social ställning, »Geheime-Oberbaurath»,
byggare af flere af Preussens viktigaste
väganläggningar samt af dess första järn-
vägar, som matematiker autodidakt, men
genomträngd af den uppriktigaste öfver-
tygelse om matematikens betydelse för
lifvet och den mest brinnande önskan
att föra ut densamma bland en större
allmänhet. Abel berättar i bref till Han-
steen om sitt första möte med Crelle:
»Det varede længe førend jeg kunde
gjøre ham forstaaelig hvad egentlig Hen-
sigten af mit Besøg var, og det saa ud
til at ville faae en bedrøvelig Ende, da
jeg fik Mod i det han spurgte hvad jeg
allerede havde læst i Mathematiken. Da
jeg havde nævnt ham et Par af de for-
trinligste Mathematikeres Skrifter blev
han særdeles forekommende og som det
lod til virkelig glad. Han indlod sig i
en vidtløfftig Samtale med mig om månge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:45:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1903/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free