Ord och Bild / Tolfte årgången. 1903 / 131 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Niels Henrik Abel. * 5/8 1802 † 6/4 1829. Af G. Mittag-Leffler. Med 4 bilder. Fortsättning och slut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke genom privatundervisning har kunnat
förtjäna något, formligen lidit nöd.
De akademiska myndigheterna kan man
likvisst icke klandra. De gjorde hvad
de kunde, och den som är van vid den
långsamma behandlingen af liknande ärenden
i Sverige måste äfven beundra den
raskhet, med hvilken skrifvelse följde på
skrifvelse.



Knappa 14 dagar efter sedan ändtligen
den allra värsta nöden genom universitetets
bidrag blifvit hulpen, publicerades
20 september 1827 första afdel
ningen af »Recherches sur les fonctions
elliptiques», Abels banbrytande teori för
de elliptiska funktionerna, uti 2:a häftet
af andra bandet af Crelles journal. Denna
publikation är förbunden med egendomliga
omständigheter af stort historiskt
intresse. Carl Gustaf Jacob Jacobi, son
af en förmögen judisk köpman, bosatt i
Potsdam och född i december 1804 samt
således två år yngre än Abel, hade redan
tidigt visat en lysande matematisk
begåfning. År 1827, då Abel endast
med knappaste nöd i Kristiania kunde
erhålla det dagliga brödet, var Jacobi
redan vid 23 års ålder professor vid
universitetet i Königsberg. Crelle hade
redan tidigare vetat att förvärfva honom
som medarbetare i sin tidskrift, och det
är uppenbart, att de stodo i flitig
korrespondens med hvarandra. Har Crelle
i förväg gjort Jacobi något meddelande
om Abels publikation? Ingenting hade
varit naturligare, ty det är icke möjligt
annat än att Crelle måste ha blifvit på
det lifligaste berörd af de utomordentligt
enkla, skarpt formulerade och oväntade
satser, hvilka Abels arbete innehöll. Härmed
må nu vara huru som helst. Jacobi
insände ett par satser rörande samma
teori icke till Crelles journal, men till
en astronomisk tidskrift »Schumachers
Astronomische Nachrichten», och de
offentliggjordes där samma månad som
Abels arbete i Crelles journal. Hade
Jacobis meddelanden publicerats i Crelles
journal jämte Abels arbete, hade ingen
kunnat tänka på att nämna Jacobi vid
sidan af Abel som upptäckare af de
elliptiska funktionerna. Ty Jacobis satser
voro algebraiska formler, funna genom
tatonement, för hvilka han ej kunde
föra något bevis, men hvilka omedelbart
härflöto ur en af Abels allmänna satser.
Abels arbete är däremot en fullständig
teori, uppförd från grunden och strängt
genomförd samt beräknad för den mest
vidsträckta omfattning. I bevisningen
finns visserligen på ett ställe en ofullkomlighet,
men jag har vid annat tillfälle
visat, att denna ofullkomlighet utan
någon svårighet, och utan att frångå
Abels egen tankegång, med lätthet kan
hafvas. Emellertid ledde denna samtidiga
publikation af olika författare på
två olika håll till den länge rådande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>